Thunberg har dragit in 1,25 miljoner i gräsrotsfinansiering till Auroramålet – Tidigare kollega till justitieministern strategen bakom stämningsansökan

Klimataktivisten Greta Thunberg har tillsammans med ytterligare 300 svenska Auroraungdomar dragit in över 1,25 miljoner kronor genom gräsrotsfinansiering. Syftet är att finansiera rättegångskostnaderna och det juridiska arbetet bakom klimatstämningen av Svenska staten vid Nacka tingsrätt.

Pengarna kommer gå till att finansiera de juridiska kostnaderna som uppstår när målet drivs i tingsrätten. Målet för insamlingskampanjen som bedrivs via den nätbaserade insamlingsplattformen Chuffed sattes till 1.250.000 kronor.

I skrivande stund, fredagen den 23 mars, har insamlingen genererat 1.252.564 kronor, och den tickar fortsatt på.

För att sätta summan om 1,25 miljoner kronor och vad den kan tänkas räcka till i en domstol så kan vi jämföra med ett tänkt typfall vid en vanlig stämningsansökan. Det handlar om en stämning vid en domstol utifrån ett hypotetiskt försäkringsärende som omfattar ett bostadsinbrott. Här har en tvist uppstått mellan bostadsinnehavaren och dennes försäkringsbolag. Frågan parterna tvistar om är om inbrottet är äkta eller fejkat av bostadsinnehavaren själv, i syfte att begå försäkringsbedrägeri genom att få ut försäkringsersättning för några finare smycken som uppges ha försvunnit vid det möjliga inbrottet. Vid ett sådant typmål beräknas tvistemålets totala rättegångskostnader uppgå till någonstans mellan 600.000-700.000 kronor, inkluderande båda parters rättegångskostnader, enligt en erfaren advokat Nyhetsbyrån Verifiera varit i kontakt med.

Den 25 november 2022 lämnade drygt 600 ungdomar, alla är under 26 år, in sin grupptalan till tingsrätten i Nacka. För bara några dagar sedan kom beskedet att rätten beslutat beviljat att pröva stämningsansökan i en juridisk process, vilket målets ordförande kommenterar i ett pressmeddelande som Verifiera tidigare skrivit om. När ansökan kommer prövas av rätten enligt gängse principer står ungefär 300 ungdomar fortsatt kvar bakom den.

Organisationen Aurora beskrivs så här av ungdomarna själva i skrift. ”En ungdomsledd ideell förening som kämpar för att försvara barn och ungas lagstadgade rättigheter till god miljö, liv, hälsa och utveckling. Auroras mål som organisation är att ställa svenska staten till svars för dess bristfälliga hantering av klimatkrisen. Detta görs genom en rättslig process där Aurora kommer att stämma staten. Syftet med stämningen är att få staten att agera, stå till svars och ta ansvar för den klimatkris som hotar nuvarande och kommande generationer.”

Bakom stämningsansökan (som finns att ladda ned i sin helhet här) står den ideella föreningen Miljöjuristerna, i kombination med det professionella ombudet Anna Rogalska Hedlund, som är den jurist som författat huvuddelen av stämningsansökan med support av personer aktiva i Miljöjuristerna.

Rogalska Hedlund har en bakgrund som jurist på bland annat Centrum för rättvisa (CFR), som grundades av nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer år 2002. Där arbetade hon under åren 2008–2016, och har varit verksam inom internationell rätt. Hon är specialiserad på fri- och rättighetsjuridik och föreläser bland annat på Nyhetsbyrån Lexnova och vid Stockholms universitets juridiska fortbildningskurser arrangerade av företaget Fakultetskurser. Så här presenteras hon på Lexnova:

Jurist, specialiserad på fri- och rättighetsjuridik med bakgrund från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, EU-kommissionen och Centrum för rättvisa. Genom åren har hon med framgång drivit flera mål som rör fri- och rättighetsjuridik i Högsta domstolen och har på så sätt bidragit till lagändringar och vägledande praxis. Hon har även forskat kring rättsstatsprincipen och utvecklingen inom EU.”

I den genomarbetade stämningsansökan finns det en sammanfattning som i sin helhet lyder som följer:

”Det här målet handlar om Sveriges skyldighet att agera mot klimatförändringarna för att skydda grundläggande fri- och rättigheter.

Bakom den här talan står föreningen Aurora. Aurora består av barn och ungdomar som vill agera mot klimatförändringarna. Käranden är en ung person bosatt i Sverige som riskerar att drabbas av de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna. Ytterligare 635 unga personer bosatta i Sverige har anslutit sig till talan genom en så kallad grupptalan.

De antropogena klimatförändringarnas[512] allvar och hot mot vår tillvaro beskrivs allt oftare som vår tids ödesfråga. Sverige är inte förskonat från klimatkrisens effekter, utan har redan drabbats av skogsbränder, torka och översvämningar. Vital infrastruktur, som till exempel system för vatten-, energi- och matförsörjning, blir alltmer sårbara till följd av de antropogena klimatförändringarna. Klimatförändringarna orsakar också redan nu sjukdomar, psykisk ohälsa och värmerelaterad dödlighet i Sverige.

Vidtas inte omedelbara, tillräckliga och adekvata åtgärder för att begränsa klimatförändringarnas negativa konsekvenser förväntas dess effekter bli ännu mer förekommande och allvarliga, och orsaka ännu större risker för människors liv, fysiska och psykiska hälsa, värdighet, välmående, hem och egendom.

Klimatförändringarnas negativa konsekvenser riskerar att drabba käranden och de övriga medlemmarna i grupptalan hårdare på grund av deras unga ålder. De tillhör den generation som förväntas vara vid liv när klimatförändringarna riskerar få allvarligare konsekvenser i Sverige om tillräckliga och adekvata åtgärder inte vidtas. Om de tillräckliga och adekvata åtgärderna skjuts på framtiden riskerar käranden och de andra medlemmarna i grupptalan att få göra enorma uppoffringar som skulle innebära inskränkningar av deras fri- och rättigheter framöver. Dagens unga riskerar också i högre utsträckning att drabbas av klimatångest.

Deras rättigheter regleras i artiklarna 2 (rätten till liv), 3 (förbudet mot omänsklig och förnedrande behandling), 8 (rätten till skydd för privat- och familjeliv) och 14 (förbudet mot diskriminering) i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) samt i artikel 1 (skyddet för egendom) i första tilläggsprotokollet till EKMR.

EKMR:s rättigheter ska vara praktiska och effektiva, inte teoretiska och illusoriska.

För att EKMR:s bestämmelser ska vara praktiska och effektiva i förhållande till de negativa konsekvenserna av de antropogena klimatförändringarna måste de tolkas mot bakgrund av nationell och internationell rätt och grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga forskning:

Av svensk grundlag framgår att staten ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Enligt den svenska klimatlagen ska regeringens klimatpolitiska arbete vila på vetenskaplig grund.

Sverige har vidare anslutit sig till flera internationella åtaganden som fastställer ramarna för hur klimatförändringarnas negativa konsekvenser ska begränsas genom internationellt samarbete och nationella åtgärder.

bästa tillgängliga globala klimatvetenskapen slår fast att världens stater omedelbart måste vidta omfattande och långtgående åtgärder för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser för att 1,5 °C-målet ska nås.

För att begränsa dessa risker krävs det att världens stater, inklusive Sverige, vidtar de omfattande åtgärder som är nödvändiga för att se till att den globala uppvärmningen inte överstiger 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer. Därmed krävs det att staterna, inklusive Sverige, begränsar den sammanlagda mängden växthusgasutsläpp genom att genomföra kontinuerliga utsläppsminskningar. Det krävs även att staterna vidtar åtgärder för att öka bevarandet och restaureringen av naturliga kolsänkor[513] såsom skog, våtmarker och hav.

Parisavtalet kräver dessutom att de globala klimatåtgärderna fördelas rättvist mellan världens stater. Detta innebär att fördelningen av ansvaret att genomföra klimatåtgärder måste beakta ansvar, jämlikhet, förmåga och kostnadseffektivitet och ske i linje med internationella miljörättsliga principer. Det innebär att Sverige måste göra sin rättvisa, tekniskt och ekonomiskt genomförbara, andel av de globala klimatåtgärderna. Sverige måste ta sitt ansvar i de globala ansträngningarna för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.

Det här målet syftar till att klargöra den svenska statens skyldighet att göra sin rättvisa, tekniskt och ekonomiskt genomförbara andel av de globala klimatåtgärderna genom att omedelbart vidta tillräckliga och adekvata åtgärder för att kontinuerligen, i första hand på årsbasis, minska utsläppen av växthusgaser[514] vid källan och kontinuerligen öka upptagningen av växthusgaser.

Sveriges nuvarande klimatarbete och klimatmål är otillräckligt för att de:

inte baseras på den bästa tillgängliga vetenskapen, varken avseende de utsläppsminskningsnivåer som krävs eller tidsramen inom vilken utsläppsminskningarna måste ske.

exkluderar majoriteten av de sammanlagda växthusgasutsläppen som Sverige orsakar, och det saknas en målsättning om att utöka bevarandet och restaureringen av naturliga kolsänkor.

inte är tillräckligt för att Sveriges ska anses göra sin rättvisa andel av de globala klimatåtgärderna.

Gapet till vad som krävs enligt Sveriges rättvisa andel av de globala klimatåtgärderna[515] är stort och Sverige lever inte upp till sina åtaganden enligt vare sig Parisavtalet eller Europakonventionen.

I dagsläget saknas med andra ord garantier för att svenska staten kommer göra sin kontinuerliga, rättvisa, tekniskt och ekonomiskt genomförbara andel av de globala ansträngningarna för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.

Det saknas därmed även garantier för att svenska staten kommer vidta tillräckliga och adekvata åtgärder för att begränsa de klimatförändringsorsakade riskerna för kärandens och övriga grupptalemedlemmarnas liv, fysiska och psykiska hälsa, värdighet, välmående, hem och egendom. Det saknas dessutom en tillräcklig och adekvat plan såväl som politiska initiativ för att åtgärda detta.

Nationella domstolar runt om i världen har slagit fast att stater har en skyldighet att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarnas negativa konsekvenser och många rättsprocesser pågår. Europadomstolen har hittills inte dömt i något mål om statens ansvar i förhållande till klimatförändringarna men tre mål har hänskjutit för prövning i Europadomstolens stora kammare.
Om domstolen inte tar upp målet till prövning saknar käranden och de andra medlemmarna i grupptalan effektiva rättsmedel att få sin talan prövad i Sverige. Det utgör i sig en kränkning av deras rätt till domstolsprövning enligt artikel 6 EKMR, alternativt deras rätt till effektiva rättsmedel enligt artikel 13 EKMR.

Sällan har behovet av att vårt grundläggande fri- och rättighetsskydd tolkas praktiskt och effektivt, och inte teoretiskt och illusoriskt, varit så påkallat.”

Nyhetsbyrån Verifiera har sökt ombudet Anna Rogalska Hedlund, som avböjer en intervju och istället hänvisar till Ida Edling som sitter i styrelsen för den ideella föreningen Miljöjuristerna. Verifiera söker Edling för en kompletterande intervju.

Andreas Henriksson
Redaktionschef