Den svenska medierapporteringen från bråken om invandring i Minnesota i USA är stundom torftigt ensidig. Det är som om nyheterna från ”over there” har fastnat i ett inskränkt ledarsidestänk. Vad som än händer och vad som än sker i USA så är en ”hatfylld” Trump skurken medan motståndarna beskrivs som rättfärdiga demokrater och snälla demonstranter. Har man bara tillgång till de stora mediehusens rapportering från de politiska bataljerna i USA så är det lätt att få en bild av att de problem som den federala polismyndigheten ICE är satta att hantera, endast utgör en knappt nämnvärd bisak i sammanhanget.
Vilket ganska ostört får tankarna att backa till hur läget var – och delvis i vissa kretsar ännu är – här hemma i vårt eget Svedala när Sverigedemokraterna började synas och höras alltmer i den kritiska invandringsdebatten för drygt 20 år sedan. I stort sett allt fokus låg på hur onda och rasistiska och fascistiska den lilla SD-sekten var. Det skulle dröja ganska många år innan stora privata och statliga medieredaktioner och de regeringsbärande politiska partierna vidgade vyerna och började inse vilka allvarliga samhälls- och systemhotande problem som den misskötta invandringen förde med sig. Fixeringen vid SD hade en främlingsskapande effekt på relationen mellan väljare och valda. Vilket lätt blir fallet när partipolitik lever sitt eget liv högt över och långt under den folkligt intressanta sakpolitiken.
Nyhetsrapporteringen från USA löper på i ungefär samma fåror som styrde de politiskt korrekta berättelserna om SD i Sverige då det begav sig. I ena ringhörnan Trump/SD. I andra ringhörnan arga demonstranter/goda motståndare. Folket och samhällsproblemen glöms lätt bort.
Man får leta tämligen långt bort från de stora svenska mediehusen för att hitta analyser och beskrivningar av de sammansatta och mångbottnade problemen med illegal invandring i allmänhet och i synnerhet med illegala invandrare som begår brott. Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt är ett av undantagen från den endimensionella journalistiken.
Den tredje februari publicerade Kvartal en nyhetstext där Jörgen Huitfeldt beskriver hur den demokratiske presidenten Barack Obama och hans administration fick till en mycket framgångsrikt samarbete mellan delstater, lokalmyndigheter och den federala polismyndigheten ICE som ansvarar för gränssäkerhet, hantering av illegal invandring och deportering av papperslösa personer. Obama var mycket framgångsrik. Vilket var viktigt både sakligt och politiskt. Att hålla koll på invandringen är en av de mest grundläggande uppgifterna för regeringar i stater som vill göra vad man kan för att medborgarna ska uppfatta staten som ett hyfsat rättvist och likabehandlande skyddssystem.
I New York Times nyhetspodd The Daily (2 februari) beskriver erfarna journalister vad som hänt och vad som händer i frågan om staten, delstaterna och den illegala invandringen. I podden används en bred palett där man som lyssnare får möjligheten att inse, lära sig och förstå hur saker och ting hänger ihop:
1.Illegal invandring och invandrare som begår brott är ett realt problem i USA liksom i alla stater som vill upprätthålla en god demokratisk kontroll.
2. Barack Obama fick till ett fungerande samarbete med delstaterna. När invandrare utan uppehållstillstånd åkte fast och dömdes till fängelsestraff i någon av delstaterna så informerades den federala myndigheten ICE 48 timmar före frigivningen. ICE väntade vid fängelseporten och tog med sig den frigivne och såg till att avvisa honom/henne till sitt hemland.
3. Allt var inte oproblematiskt vid den här tiden (Obama-Trumps första regering – Joe Bidens regering) I vissa delstater/städer med starka vänsterfalanger inom Demokraterna vid styret och/eller med högljudda aktivistmotståndare mot alla insatser mot olagliga invandrare vägrade man att samarbeta med ICE. Man slutade meddela ICE när invandrade brottslingar skulle friges. På några platser inrättade man så kallade ”frälsta områden” där illegala invandrare (även brottsdömda) skyddades från den federala polisen. Vilket skapade stort folkligt motstånd; inte minst då invandrare utan tillstånd att vara i USA begick grova brott.
4. President Trump har kört extra hårt med ICE; inte minst i delstater som styrs av Demokraterna. Som i Minnesota. ICE-poliserna har skickats till Minnesota ackompanjerade av brutala och hot- och hatfyllda konflikter mellan Trumps administration och vänsterfalangen i D och aktivister på gatan. ICE har uppträtt maskerade, två aktivister har skjutits ihjäl och frågan håller på att gå överstyr för både Trump och hans politiska motståndare som är väl medvetna om att de, vid en valseger i presidentvalet 2028 behöver ha en effektiv och fungerande federal myndighet för gränsskydd och deportationer.
Våra egna erfarenheter i kombination av vad vi nu ser hända i USA är en tydlig påminnelse om hur viktigt det är att ha en fungerande statlig och regional/lokal organisation för invandringspolitikens alla olika delar. Gränsskydd och utvisningar behöver fungera minst lika bra som mottagande, inskolning i arbetslivet och integrationen i stort. Vi påminns också om att invandring är ett samhällsområde som presterar väldigt dåligt som central konfliktzon i partipolitiken. Brutalisering och fördumning kommer snabbare än ett brev på posten.
Widar Andersson
Krönikör/Skribent
