Samtliga gängkriminella namn som slutar med ”nätverket” är för övrigt ett polisiärt namn på den kriminella grupperingen, som i Södertäljenätverket, eller i Dalennätverket som ett annat exempel, som hör hemma i Enskededalen i Stockholm.
Detta kan jämföras med de ökända gängen Shottaz respektive Dödspatrullen och deras krig i Järvaområdet beläget i nordvästra Stockholm. Dessa båda namn är gängens egna. Historien om den blodiga konflikten dessa två grupperingar emellan är mästerligt skildrat i den prisbelönade reportageboken ”Tills alla dör”, skriven av SVT-reportern Diamant Salihu. (Boken är obligatorisk läsning för alla som vill förstå gängkrigens ibland sjukligt skruvade logik på djupet.) På samma tema rekommenderas den före detta advokaten, och kommunalrådssekreteraren (S) i Södertälje kommun, Evin Cetins bok djupt gripande intervjubok ”Mitt ibland oss”, skriven ihop med journalisten och författaren Jens Liljestrand.
Syrianska brödraskapet, för att använda det tidigare namnet på Södertäljenätverket, består av personer med ursprung från bland annat Turkiet, där ett antal assyrier/syrianer, (båda namnen avvänds på samma folkgrupp), såväl där som här under många år varit involverade i allt från narkotikahandel till systematisk utpressning av assyrisk/syrianska småföretagare, ockerlån av stora summor pengar till tunga spelmissbrukare, människohandel, penningtvätt genom bland annat kommersiella fastighetsaffärer och framgångsrik politisk infiltration ända upp i Sveriges riksdag. Vi talar alltså om en kultur och tradition av lönsam affärsverksamhet som de entreprenöriellt drivna och erkänt duktiga småföretagarna som kallas för assyrier/syrianer tagit med sig till sitt nya hemland, Sverige.
Den syrianska maffians rötter i Södertälje går tillbaka till 1980-talet, då många syrianska flyktingar kom till Sverige på flykt undan krig och konflikter i Mellanöstern. De två första flygplanen till Sverige med assyrier/syrianer landade för övrigt på Bulltofta flygplats år 1968.
Ett antal av dessa människor hamnade i Södertälje, och det var här som den syrianska maffian började etablera sig. Att så många assyrier/syrianer valde just Södertälje som bostadsort att slå sig ned i beror på att den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige byggdes och etablerades i just Södertälje. Den kyrkan är själva navet i den stora assyrisk/syrianska diasporan, eftersom det är ett folk utan eget geografiskt hemland, men med en kyrka som sammanhållande kulturellt och historiskt kitt. Det är en kyrka där det språk som Jesus talade på sin tid fortfarande används, påpekar ofta assyrier/syrianer med stolthet i rösten.
För att förstå folkgruppens historiska självbild är vidare det turkiskt orkestrerade folkmordet ”Seyfo” år 1915-1925 av central betydelse. Det inom dåvarande Osmanska riket begångna Seyfo har präglat assyrierna och syrianerna precis lika mycket som Förintelsen under andra världskriget kommit att prägla den judiska befolkningen och kulturen i alla länder som inrymmer en judisk diaspora. För att vara ett folkmord som inte förekommit, enligt den turkiska officiella historieskrivningen alltså, var det ohyggligt effektivt. Enligt Wikipedia utrotades vid folkmordet uppskattningsvis 75–95 procent av folkgruppen assyrier/syrianer. Andra drabbade folk var armenier, Armeniska folkmordet, och greker, Pontisk-grekiska folkmordet.
Det första markanta och mediala våldsamma inslaget kopplat till assyrier i Kringelstaden, som är Södertälje stads historiska smeknamn, skedde i ett stort gängslagsmål 1977 mellan raggare från Södertälje och Stockholm å ena sidan och assyrier från Södertälje å andra sidan, (på den tiden användes endast namnet assyrier i svenska medier), utanför den anrika krogen och nattklubben Bristol, belägen ett stenkast från slutstationen Södertälje central på pendeltågslinjen till Stockholm och Märsta. Det klassiska Bristolhuset finns kvar än idag, men inrymmer numera en privat vårdcentral i krogens gamla lokaler på bottenvåningen.
En av de mest notoriska medlemmarna i den syrianska maffian är, eller kanske var, huvudmannen i rättegången mot Södertäljenätverket 1.0 år 2013, Bernard Khouri. Han var vid den tiden en högt uppsatt ledare i Södertäljes egen maffia. Han var involverad i en rad kriminella verksamheter, inklusive narkotikahandel, utpressning och illegal låneverksamhet till främst spelmissbrukare. Han dömdes till livstids fängelse för att ha beställt mordet på två personer i Södertälje 2010. Dubbelmordet på de assyriska bröderna Eddie Moussa och Yaacoub Moussa, på den svarta spelklubben Oasen i Ronna centrum. Gängledaren Dany Moussa, deras bror, klarade sig för övrigt mirakulöst i det första attentatet mot honom år 2009, men istället kom hans livvakt att skjutas till döds vid den attacken, istället för den ursprungliga måltavlan, alltså Dany Moussa själv.
Morden, och då framförallt dubbelmordet 2010, väckte en mycket stor medial uppmärksamhet, och då inte bara lokalt i Södertälje. Inte minst för att Eddie Moussa var en stor stjärna i det vid den tiden framgångsrika fotbollslaget Assyriska FF, som det året spelade i Superettan, hade en namnstark trupp och coachades av tränarprofilen Rikard Norling i spetsen för klubbens satsning mot en plats i Allsvenskan.
Dessa två eller tre mord, inklusive ett mordförsök, beroende på om man räknar med mordförsöket på storebrodern Dany Moussa, och mordet på hans livvakt eller ej, kom att bli startskottet för den stora polisiära Tore 2-insatsen, nyligen utvärderad av Brå. Det var en myndighetsövergripande utredning och insats med ett stort antal involverade kommunala och statliga aktörer, med Södertäljepolisen och Södertälje kommun i spetsen. Det leddes av dåvarande poliskommissarien Gunnar Appelgren, som numera är senior rådgivare hos polisen i frågor som handlar om tung gängkriminell brottslighet och hur den bäst och mest effektivt bekämpas.
Tore 2 har sedermera kommit att bli förebilden för ett framgångsrikt myndighetsövergripande arbetssätt som används i bekämpningen av ett flertal gängkriminella familje-, släkt-, klan- och platsbaserade nätverkskriminella organiserade krafter i framförallt Storstockholm, men också i andra svenska städer. Den omfattade initiativet ”Mareld” (också det med kommissarie Appelgren som chef) är blott en av dessa. Mareld är ett regionalt polisiärt initiativ för att stärka polisens arbete i särskilt utsatta områden i Stockholmsregionen. I dagarna har Appelgren lanserat det nya initiativet ”Ragnhild” som siktar in sig på den ekonomiska brottsligheten och penningtvätten högre upp i den tredelade pyramid som beskriver Södertäljenätverkets övergripande organisation. Där ska ekobrottsutredarna vid skrivborden och med hjälp av sina sina finansiella excelsnurror, med vars hjälp de hårdgranskar misstänka aktiebolag och finansiella transaktioner, och med datorerna som de jagar systemhotande välfärdsbrottslighet med, följa pengarna uppifrån pyramiden, istället för som tidigare, knarket, vapnen och skjutningarna i botten av pyramiden. Den polisiära strategin handlarom att pressa Södertäljenätverket från två håll samtidigt, likt en ”juicepress”, för att citera Appelgren.
Namnet på insatsen kommer från S:ta Ragnhild, namnet på Södertäljes skyddshelgon.
När ett intensivt gängkrig utbröt i Södertälje på hösten 2022 mellan den så kalla Ronnafalangen på ena sidan och Saltskogs- och Linafalangen på den andra med sammanlagt sju mord på kort tid återkom Appelgren i staden. Nu som senior rådgivare till Södertäljepolisens nationellt förstärkta insats mot gängen som bekrigar varandra i staden. Då som nu handlar det om makten över narkotikaförsäljningen i Södertälje. Skillnaden mot gängkriget runt 2010-2012 var att på den ensa sidan stod då syrianska Södertäljenätverket och på den andra svenska X-teams, en hangaroundklubb till den kriminella motorcykelklubben Bandidos, med uteslutande svenska medlemmar, plus någon enstaka assyrier från Södertälje, som alltså bar en X-teamsväst.
Det kriget slutade med att Södertäljenätverket gick segrande ur striden medan X-teams drog sig tillbaka. Att Södertäljenätverket lyckades besegra en Bandidosklubb säger något om vilket tungt våldskapital Södertäljenätverket besitter när det väl gäller och smäller i öppen väpnad strid på gator och torg.
Den syrianska maffians verksamhet har haft en stor inverkan på Södertäljes samhälle. Det har varit svårt för myndigheterna att få grepp om gruppen och stoppa deras verksamhet. Många invånare i staden har vittnat om hot och utpressning från den syrianska maffian, vilket har skapat en känsla av otrygghet och rädsla bland invånarna. Samtidigt är det den historiskt djupt präglade och rotade tystnadskulturen bland assyrier och syrianer som gjort polisens arbete extremt svårt, utdraget och kostsamt. Vi talar om en flertusenårig tradition av tystnad i folkgruppen.
Tore 2-insatsen som till slut knäckte den första generationens Södertäljenätverk, och som ledde till 17 fällande domar, inklusive en livstidsdom för stämpling till mord, i Södertälje tingsrätt (Mål nr B 2376-12 / 2013-08-29 B 2781-10 / 2012-08-01), är nämligen den nästa dyraste polisutredningen i Sverige, genom alla tider. Endast den misslyckade Palmeutredningen är dyrare. Det säger något om vilka stora polisiära och ekonomiska resurser som krävs för att knäcka nätverksgängen i stora rättegångar som leder till fällande domar.
Ett betydligt färskare exempel på detta är den stora rättegången i Södertörns tingsrätt som tack vare den av franska polisen knäckta krypterade gängtelefonen Encrochat kom att ge vice chefsåklagaren Anna Svedin ett stort antal fällande domar mot Vårbynätverket, varav gängledaren som bodde utomlands i Spanien fick 17 år i fängelse. (Mål nr B 12845-20).
Samtidigt ska vi komma ihåg att myndigheterna i Södertälje och i Sverige som helhet arbetat hårt för att stoppa den syrianska maffians verksamhet. Detta på samma sätt som tunga gängbaserade kriminella organisationer bekämpas i många andra svenska städer där det numera normaliserat förs gatukrig med automatvapen och bomber vid bostadshus, om främst kontrollen över den lokala narkotikaförsäljningen. Polisen har genomfört flera razzior och gripit flera medlemmar i nätverket på senare tid. För Södertäljeborna är det vardag att se en polishelikopter samt polisens med blåljus utrustade drönare surra över deras huvuden var och varannan kväll och natt.
Viktigt att påpeka är att det hela tiden också funnits en dialog mellan myndigheterna och representanter för den assyrisk/syrianska communityn i staden för att hitta en lösning på problemet. Minns här att den särklass största majoriteten av assyrier/syrianer i Södertälje självfallet är lika upprörda, oroade och förbannade som alla andra Södertäljebor, oavsett om de är svenskar eller finnar, på nätverkets brutala och tunga våldsdåd med skjutvapen inblandade. (Södertälje är en klassisk industriarbetarstad med Astrazeneca och Scania som de två stora privata arbetsgivarna, med en tidigare stor finsk arbetskraftsinvandring. Därav att de tre största etniska folkgrupperna i staden numera är svenskar, finnar och assyrier/syrianer.)
En par färska detaljer hämtat från Södertäljepolisens arbete under hösten och vintern 2022/2023: Den yngsta gängmedlem som polisen gripit beväpnad med en pistol ute på stan är blott 14 år gammal, alltså inte ens straffmyndig. Samtidigt beskriver rutinerade polischefer på ordningssidan att de aldrig tidigare under hela sin yrkeskarriär stött på så extremt motiverade gärningsmän. Under en skjutning befann sig till exempel ordningspolisen endast 250 meter brottsplatsen. Ändå valde gärningsmannen att skjuta, som ett exempel på deras motivation, eller kanske totala brist på rädsla för att gripas av polisen under eller direkt efter skjutningen.
Två gängkriminella misstag i staden under det senaste gängkriget är följande. En så kallad ”felskjutning”, (ska vi gissa att det blir ett svensk nyord 2023), inträffade under hösten, då en man i 40-årsåldern som satt i en bil i stadsdelen Ronna sköts till döds med en automatkarbin. Polisens hypotes är att han sköts av misstag.
En fjärde händelse inträffade två hundra meter från KTH:s filial belägen i centrala staden. Natten innan invigningen av den stora vetenskapsfestivalen Science Week, med Astrazeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun som huvudarrangörer för några veckor sedan, sköt en med automatvapen beväpnad torped rätt igenom dörren i ett bostadshus beläget mitt emot den välkända Science parken Tom Tits experiment. Där sköt den utsända torpeden av misstag genom fel lägenhetsdörr. I lägenheten bodde vid tillfället en ensamstående mamma med sitt barn. Det sannolika målets lägenhet låg istället tre våningar upp i samma portuppgång, där en känd gangster-rappare är skriven. Vid skjutningen befann sig han dock utomlands, vilket gör att polisen tolkar skjutningen som ett budskap mellan två kriminella gäng.
Anledningen till den felskjutningen var något så basalt som att det stod fel namn på respektive lägenhet på namntavlan i porten. Där stod rapparens namn på bottenvåningen, alltså på mammans lägenhet. Tyvärr brydde sig inte den utsända torpeden om att dubbelkolla med namnet på brevlådan på dörren innan han tryckte av en välriktad salva. Hade gärningsmannen gjort det hade han sett att rapparens namn inte stod på den ensamstående mammans dörr.
På omslagsbilden till den här artikeln tagen av Nyhetsbyrån Verifieras redaktionschef, det vill säga undertecknad, på väg till invigningen av Science Week ser ni anställda i kommunkoncernen Telge stå och vänta i porten för att byta ut den påskjutna lägenhetsdörren, tidigt på morgonen efter attentatet som skedde under natten.
Sammanfattningsvis är den syrianska maffians närvaro i Södertälje ett problem som påverkat staden och alla dess invånare under många år. Nyligen sprängdes 100.000-strecket i andelen skrivna i kommunen, även om det finns ett stort mörkertal i folkbokföringen. Därav att Boel Godner, stadens starka kvinna (S), under hela sin tid som kommunstyrelsens ordförande krävt en ny stor Folk- och bostadsräkning i Sverige.
Även det politiska systemet har påverkats genom framgångsrik och tung infiltration av äldre gängmedlemmar i såväl kommunfullmäktige som i riksdagen. Det sistnämnda handlar om fyra av polisen, i en hemligstämplad Noa-rapport som Nyhetsbyrån Verifiera tagit del av, bekräftade och namngivna medlemmar i tre partier: S (2), M (1) och KD (1). (Samtliga fyra är numera före detta riksdagsledamöter, bör understrykas.) Det handlar på den nivån också om stora välfärdskriminella brott i form av mångmiljonhärvor riktade mot hemtjänsten, LSS (personlig assistans) samt i ett tredje fall fejkade lönebidrag som gått från arbetsförmedlingen till en syrisk-ortodox kyrka belägen i grannkommunen Botkyrka, den så kallade Kyrkohärvan. (Notera de båda efternamnen i Kyrkohärvan respektive KD:s riksdagsledamot ovan. Det är ingen slump, ty där finns ett nära släktskap mellan de båda männen. Vi talar nu om toppen på polisens tredelade maffiapyramid som beskriver Södertäljenätverkets organisation.)
Den stora hemtjänsthärvan orkestrerades pa samma tema av en för detta vänsterpartistisk syriansk kvinnlig KF-ledamot som startade ett hemtjänstbolag i vilket hon blev VD, efter att hon lämnat kommunfullmäktige. Mellan henne och en av de fyra riksdagsledamöterna ovan finns det också ett nära släktskap. Polisutredningen som knäckte den synnerligen välplanerade välfärdshärvan i hemtjänsten i Södertälje blev för övrigt den tredje dyraste i Sverige, någonsin.
Boken ”Hemtjänstmaffian – Miljonsvindeln som förändrade äldreomsorgen”, som utkom 2021 av de båda grävande och prisbelönta journalisterna Mira klingberg Hjort och Karl Martinsson rekommenderas varmt för den som vill lära sig mer om den systemhotande välfärdsbrottsligheten som nu breder ut sig i många kommuner i Sverige, bland annat på grund av LOV-lagstiftningen. Personligen anser jag att den borde vara obligatorisk läsning för alla kommunstyrelseledamöter samt stadsdirektörer i hela Sverige, alltså inte enbart kommunstyrelseordföranden.
Myndigheterna i och omkring Södertälje arbetar fortfarande gemensamt för att stoppa deras verksamhet och skapa en tryggare miljö för invånarna i staden. Nu i den så kallade Tore 3-insatsen. Höstens gängkrig har lett till att Södertäljepolisen fått stora personella förstärkningsresurser från andra städers lokala polisområden på såväl ordningssidan som bland de utredande poliserna, som jobbar med inre tjänst vid skrivborden. Detta är en lång och svår process, men det är viktigt att fortsätta kämpa mot denna kriminella organisation med numera djupt rotade rötter i staden, där vi nu ser andra generationens gängmedlemmar kriga. Det betyder alltså att deras fäder eller farbröder eller storebröder var inblandade i det hårda väpnade kriget mot X-teams runt år 2010. Målet för insatsen Tore 3 är att säkerställa att Södertälje kan vara en trygg och säker plats att leva och verka i även i framtiden. Värt att påpeka i detta sammanhang är att det finns en anledning till att den ekonomiska brottsligheten och politiska infiltrationen i stadshuset kallas för ”systemhotande brottslighet”, i myndighetsgemensamma rapporter sedan någora år tillbaka.
Fotnot: Södertälje kommun har tagit fram ett utbildningspaket i form av en gedigen broschyr och ett videofilmat seminarium, kallat Pax. Det finns att se och ladda ned här för alla som är intresserade av att dra lärdomar av Södertäljes arbete och erfarenheter. Informationsmaterialet Pax riktas primärt till andra kommuner, eftersom vi nu tydligt ser hur den gängkriminella miljön med såväl knarkkrig på gator och torg som sofistikerade ekobrottsupplägg riktade mot välfärdsverksamheter spridits till många andra kommuner, nu senast Sundsvall där ett blodigt gängkrig i Stockholm enligt polisens bedömning handlar om makten över narkotikaförsäljningen i Sundsvall, beläget ungefär 40 mil från huvudstadens gängkriminella miljöer.
P1-programmet Människor och Tro har i en serie om tre program och dokumentära reportage skildrat historien om hur det kom sig att assyrierna/syrianerna kom till just Södertälje. Den finns att lyssna på här.
Vill ni lyssna på ett äldre radioreportage om det stora raggarslagsmålet i Södertälje utanför Bristol återfinns det här. Bråket på Bristol – Sveriges första ”raskravaller”.
Fotbollsjournalisten Erik Niva har till sist i en lång välberättad podd skildrat morden 2010 och hur det påverkade Södertälje i allmänhet och fotbollsklubben Assyriska FF i synnerhet.
Andreas Henriksson
Redaktionschef
