Kriminalitet Invandringen till Sverige har under lång tid varit mycket hög vilket har försvårat integrationen. Det har resulterat i omfattande problem och kostnader genom arbetslöshet, bidragsberoende, bostadssegregation, kunskapsproblem i skolan och kriminalitet. En bristande integration har förstärkt problemen. Det konstateras i en undangömd faktaruta i regeringens finansplan, den del om den ekonomiska politiken som alltid inleder den tjocka luntan som utgör statsbudgeten.
I statsbudgetens första del, finansplanen, den del som handlar om grunderna i den ekonomiska politiken finns en fördjupningstext på sidan 30-31. Den är i praktiken dynamit för flykting- och integrationspolitiken, och sannolikt första gången som det talas riktigt klarspråk om flyktingpolitikens kostnader för det offentliga Sverige i statens budget. Huvudpunkterna är följande:
• Utrikes födda är tydligt överrepresenterade bland arbetslösa.
• Det är vanligare med långvarigt ekonomiskt bistånd bland utrikes födda.
• Skolans kompensatoriska uppdrag har blivit svårare än tidigare.
• Utrikes födda är överrepresenterade bland brottsmisstänkta.
I punkten om kriminaliteten skriver regeringen, det vill säga i praktiken finansministerns medarbetare på departementet följande:
”När det gäller brottslighet är det drygt dubbelt så vanligt att utrikes födda misstänks för brott jämfört med inrikes födda. Personer med utländsk bakgrund, både utrikes födda och barn till utrikes födda, är även överrepresenterade bland misstänkta för grövre brottslighet så som dödligt våld och rån. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) menar att faktorer som förknippas med brottslighet bland annat är låg utbildningsnivå, inkomst och bostadssegregering. Dock förklaras inte hela överrepresentationen för gruppen med utländsk bakgrund av dessa faktorer.”
Hela fördjupningstexten återfinns i statsbudgeten, kapitlet om finanspolitiken på sidan 30-31.
Andreas Henriksson
Redaktionschef
