Krönika Häromdagen skrev Anders Lindberg, politisk chefredaktör för Aftonbladet, att politikerna borde försöka få till en frivillig överenskommelse för att hålla tillbaka vinstmarginalerna hos matjättarna. ”Om inte det går kan man exempelvis beskatta övervinsterna.”
Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar och Ali Esbati var inne på en liknande linje. ”Regeringen behöver ta itu med matjättarnas övervinster”, skrev de i en debattartikel i GP, och efterlyste skarp lagstiftning för att komma till rätta med ”matjättarnas orimliga missbrukande av sin ställning”.
Jag förstår om man får panik över att maten har blivit så väldigt dyr. Enligt Matpriskollen höjer Ica priserna mest av alla butiker inför julen. Det är lätt att irriteras över att Ica samtidigt gör miljardvinst och delar ut stora summor till aktieägarna.
Men tack och lov lever vi i ett fritt samhälle där vi som kunder har möjlighet att gå någon annanstans om det inte passar. Det är inget tvång att handla på just Ica, och att politiker ska bestämma priset på mat eller stoppa företag från att tjäna pengar är ju absurt.
Höga skatter höjer priset på mat
Dessutom borde taggarna i stället riktas mot de politiker som drar in stora skatter på det vi köper i vår mataffär.
40 procent av matpriset består av skatter, så om man verkligen vill ha billigare mjölk och bröd ska man i stället begära att politikerna sänker skatterna.
Det handlar om löneskatter, arbetsgivaravgifter och andra kostnader som rör all personal som hanterar varorna från jord till bord, i jordbruk, industrier och affärer. Det är skatt på diesel och bensin, elektricitet och själva matmomsen som är 12 procent.
För övrigt har skattetrycket stadig ökat genom åren. Från 7,6 till 42,6 procent på 55 år. Det betyder att vi konsumenter blir fattigare, har mindre över att lägga på mat. Varför ser inte vänsterdebattörerna sin skuld i att vi har råd med allt mindre matkassar på grund av deras eget skattehöjande?
Brottsligheten gör maten dyrare
Butikskedjor som Ica, Coop, Willys och så vidare har även kostnader för säkerheten. Svinnet är enormt; tjuvar länsar butiker. Det kostar alltmer i form av övervakningskameror och väktare. Politikernas bristande handlingskraft under decennier har gjort att den svenska brottsligheten till slut har eskalerat till orimliga nivåer. Matjättarna måste då självfallet och som en direkt följd av detta rusta sig och sitt eget skydd eftersom politiken misslyckats. Det påverkar givetvis priset på kött och frukt och allt annat som vi handlar i våra affärer. Ytterst är det du och jag och alla andra matkunder som får betala priset när politikerna inte gjort det jobb vi alla satt dem att sköta.
Dessutom är dagligvaruhandeln omgärdad av regelverk. Den som vill starta en konkurrerande verksamhet behöver lägga tid, pengar och energi på att allt ska gå korrekt till. Implementeringen kostar, liksom kontrollerna.
Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdesson berättade om kravet på att erbjuda återanvändbara take away-förpackningar. Sverige planerar nu att införa detta sex år innan EU. Bäst i klassen som vanligt – på handelns och därmed din och min bekostnad. För kostnadsökningarna hamnar till slut alltid i din och min plånbok. Tro inte annat.
Politiker stoppar också nyetableringar av lågpriskedjor, vilket ger tio procent högre matpriser, enligt en Timbrorapport. Ekonomen Stefan Fölster skrev att priset i butik är högre på grund diverse avgifter och regleringar som företagen behöver betala. Om man tog bort de regler som inte tjänar sitt syfte skulle priserna gå ner med 14 procent.
Kort sagt beror de höga priserna på vår julmat verkligen inte bara på att de stora jättarna tjänar pengar på sitt arbete. Snarare är det politikers girighet, tafatthet och krångel som är orsaken.
Men det sticker ju alltid i vänsterns ögon när företag gör vinst, så de söker som alltid förklaringarna där.
De förstår inte att om näringslivet inte blomstrar finns inga jobb. Ingen välfärd. Ingen sjukvård, skola eller tågspår.
Tyvärr verkar inte ens en högerregering stå på företagens och kapitalismens sida. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallade i mars upp Ica, Coop och Axfood för ett samtal. De tre innehar 90 procent av matmarknaden. ”Jag tänker hålla ett öga på alla matjättarna nu”, sa hon.
Hon borde hellre se bjälken i sitt eget.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör
