Om Socialdemokraterna vinner i höst blir Sverige av med en försvarsminister av en kaliber vi tidigare inte sett.
Nato köper det luftburna spanings- och ledningssystemet Global Eye från Saab. Det bekräftade generalsekreteraren Mark Rutte vid toppmötet i Ankara på tisdagen.
”Det här visar hur Natomedlemskapet faktiskt fungerar. Vi är idag ett land som andra litar på. Det var vi aldrig förut när vi skulle vara neutrala och aldrig ta ställning”, skrev Stefan Olsson, riksdagsledamot för Moderaterna, till mig i en kommentar.
Försvarsminister Pål Jonsson (M) förklarade: ”I ett allvarligt säkerhetsläge blir förmågan att upptäcka hot tidigt och leda insatser i luften, till sjöss och på marken allt viktigare. GlobalEye ger just den typen av avancerad lägesbild som moderna försvar behöver för att bekämpa allt från drönare, robotar och andra sorters hot”.
Det märktes som vanligt att vår försvarsminister är mycket påläst och stabil vad gäller sakfrågor. Det är sannolikt skälet till att han är regeringens populäraste minister, samt att M har högst förtroende i försvarsfrågor, enligt Novus.
Jonsson han är doktor i krigsvetenskap från King´s College i London, och kombinerar en gedigen akademisk tyngd med en trygg utstrålning.
Häromdagen skrev Olsson på sociala medier att USA utrikesminister öste beröm över Sverige, när Natos utrikesministrar samlades i Helsingborg, ”trots att USA annars alltid skäller på Nato”.
Det är viktigt för oss svenskar att ha en proffsig företrädare på Försvarsdepartementet. Det leder både till viktiga vapenaffärer, via vilka vår förmåga höjs, samt goda relationer som skyddar oss mot externa hot.
Men vad händer om Socialdemokraterna vinner makten i september? S har egentligen bara Hultqvist som kandidat för posten och han sa senast i maj att han är beredd att ta olika ansvarspositioner.
Hultqvist vägrade länge Nato-medlemskap. På S-kongressen i november 2021 gormade han: ”Det blir inga ansökningar så länge vi har en socialdemokratisk regering. Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera er alla!” Men i maj lämnades ansökan ändå in av S.
Hultqvist skryter ofta om att han tidigt anade hur Ryssland skulle bli alltmer fientligt. Men varför valde han då att vägra gå med i Nato?
2016 fick han kritik för att ha tog regeringsplanet till Botswana i samband med en jobbresa, bodde på exklusivt femstjärnigt hotell och var på privat safari. Enligt dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) hade de ”orsakat stor skada”.
Han hamnade i blåsväder runt IT-skandalen 2017, när Transportstyrelsen röjt sekretessbelagda uppgifter som kunde skada rikets säkerhet, genom en IT-upphandling i utlandet.
Han var dessutom makthavare i regeringar som vägrade lägga mer pengar på försvaret. 2017 ville oppositionen se ökade anslag, men det viftades bort av Stefan Löfven (S) som ”anslagsbingo”. 2018 sa han: ”Ett direkt militärt angrepp på Sverige är osannolikt”. Då satt Hultqvist i hans regering, som försvarsminister.
Förutom att S har trovärdighetsproblem på egen hand, tvingas de ta hänsyn till Natofientliga Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Hultqvist sa till DN i maj att V eller MP inte kommer att påverka försvars- och säkerhetspolitiken i en eventuell kommande S-regering. Men några garantier har vi inte.
Hultqvist vill att skattebetalarna ska deläga försvarsindustrin, men Jonsson menar tvärtom att förstatligande inte är den bästa linjen. ”Det är redan högt tryck i svensk försvarsindustri. Då är det inte rimligt att lägga skattemedel på att man ska äga”.
Högern förstår att politik handlar om prioriteringar, att pengar inte räcker till allt.
S har föreslagit att de mest välbeställda ska betala en beredskapsskatt. Högern föredrar om ökad tillväxt gör att det kommer in mer pengar totalt.
Ytterligare en skillnad mellan de två är att Pål Jonsson gjorde värnplikt som kustjägare, medan Peter Hultqvist gjorde vapenfri tjänst.
No comments.
Carolin Dahlman
