Den schweiziske grävande journalisten Lukas Hässig har åtalats efter att ha publicerat avslöjanden om misstänkta oegentligheter inom landets banksektor. Nu riskerar han upp till tre års fängelse enligt Schweiz stränga banksekretesslag. Internationella journalistorganisationer fördömer åtalet och varnar för att rättsprocessen kan få allvarliga konsekvenser för pressfriheten och den granskande journalistiken.
Åtalet som lämnades in i oktober 2026, om brott mot landets banksekretesslagstifning, gäller Lukas Hässigs journalistiska publiceringar från 2016 som bidrog till att avslöja en omfattande bankskandal med kopplingar till Raiffeisen Switzerland, en av Schweiz största bankgrupper.
Åtalet gäller misstänkt otillåtet röjande av konfidentiell bankinformation och fallet beskrivs som det första åtalet mot en journalist enligt den aktuella banksekretessbestämmelsen sedan lagstiftningen skärptes 2015.
Avslöjade misstänkta bankaffärer
Hässigs granskningar riktade sig bland annat mot Pierin Vincenz, tidigare vd för Raiffeisen Switzerland, och hans affärspartner Beat Stocker och handlade om misstänkta ekonomiska oegentligheter och affärstransaktioner som senare blev föremål för en omfattande brottsutredning.
Avslöjandena bidrog till att uppmärksamma affärerna och blev en del av bakgrunden till den rättsprocess som följde.
I april 2022 dömdes Vincenz och Stocker för bland annat bedrägeri. Vincenz fick tre år och nio månaders fängelse, medan Stocker dömdes till fyra år. Men under 2025 upphävdes den tidigare domen mot Vincenz och målet återförvisades till åklagarmyndigheten. En ny prövning pågår, och ett avgörande väntas i januari 2027 detta enligt Reuters.
Men samtidigt som rättsprocessen kring de tidigare bankcheferna fortsätter har även journalisten som granskade affärerna hamnat inför rätta.
Banksekretessen används mot journalisten
Åtalet mot Hässig grundas på artikel 47 i den schweiziska banklagen som kriminaliserar obehörigt röjande av konfidentiella bankuppgifter och kan även omfatta personer som sprider information som läckt från bankanställda eller andra personer med tillgång till uppgifterna.
Det innebär att lagen också kan tillämpas på journalister som publicerar läckt bankinformation och straffet kan bli böter eller upp till tre års fängelse.
Den schweiziska regeringen hade tidigare framhållit att lagen inte använts för att åtala journalister.
För pressfrihetsorganisationer innebär åtalet att en lag som ursprungligen syftar till att skydda konfidentiella bankuppgifter också kan få konsekvenser för journalister som granskar misstänkt ekonomisk brottslighet.
Polisen slog till mot redaktionen och journalistens hem
Redan i juni 2025 genomförde schweizisk polis husrannsakningar på redaktionen för Inside Paradeplatz i Zürich och i Hässigs privata bostad. Polisen beslagtog bland annat en bärbar dator, en mobiltelefon och dokument.
Enligt åklagarmyndigheten skedde tillslaget inom ramen för en utredning om misstänkt brott mot banksekretessen och husrannsakningarna väckte omedelbart kritik från pressfrihetsorganisationer.
Den 18 juni 2025 beskrev Reportrar utan gränser (RSF) myndigheternas agerande som ett farligt prejudikat för kritisk journalistik i Schweiz. Organisationen varnade för att lagen redan hade en avskräckande effekt på mediernas möjligheter att granska banksektorn.
Journalistorganisationer fördömer målet
Den 18 november 2026 upprepade Internationella journalistfederationen (IFJ) och Europeiska journalistfederationen (EFJ) sin kritik mot åtalet. Organisationerna varnar för att rättsprocessen kan få en avskräckande effekt på granskande journalistik och kräver att åtalet läggs ned och att beslagtagen utrustning återlämnas. De efterlyser också ett starkare skydd för journalister och visselblåsare i den schweiziska banklagen.
Åklagarmyndigheten ville lägga ned ärendet
En särskilt anmärkningsvärd omständighet är att åklagarmyndigheten i Zürich ursprungligen ville avsluta utredningen mot Hässig. I december 2025 beslutade åklagarna att lägga ned ärendet. Enligt Reuters den 24 december 2025 grundades beslutet bland annat på att en domstol bedömt att förutsättningarna för brottsmisstanken inte var uppfyllda och att skyddet för journalistiska källor förhindrade användningen av insamlad bevisning.
Men beslutet var inte slutgiltigt. Beat Stocker, en av de personer som förekommit i Hässigs granskningar, motsatte sig nedläggningen och drev frågan vidare rättsligt. I april 2026 beslutade Zürichs högre domstol att frågan om hur banksekretessbestämmelsen skulle tolkas måste avgöras genom en rättslig prövning. Därefter väckte åklagarmyndigheten åtal i oktober 2026.
Det innebär att en rättsprocess som åklagarna tidigare försökt avsluta nu fortsätter efter ett rättsligt initiativ från en person som varit föremål för journalistens granskningar.
Christel Prinsén
redaktionschef





















