Vuxna bör peppa och pressa barn – inte tycka synd om dem och minska deras bördor. Då får de unga styrka nog att bygga en framgångsrik framtid.
Sommarlovet är över och Sveriges elever sätter sig i skolbänkarna igen. För många är det en rolig tid när de får träffa kompisar och göra aktiviteter. Men även strukturer och krav är för många både utmanande och upplyftande.
Tyvärr förmedlas i medier dock en bild av att prov och läxor är negativt. Det larmas om stress som något förfärligt.
En av sex högstadie- eller gymnasieelever mår ganska eller mycket dåligt psykiskt och den främsta stressfaktorn är nationella prov, visade exempelvis en färsk rapport från Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. Hela fyra av tio svarade att skolan har en negativ påverkan på den allmänna psykiska hälsan, på grund av press och höga krav.
”Så kan du stötta ditt skolstressade barn”, löd en rubrik i Skaraborgs läns tidning lagom till skolstarten. Artikeln talade om att många barn och unga känner oro för prov och betyg.
SCB konstaterade i höstas att fyra av tio i årskurs 6–9 och gymnasieskolan ofta känner sig stressade på grund av läxor och prov. Hela 58 procent av flickorna i gymnasiet känner stressen. SCB:s undersökning Barn-ULF visade att en av tre elever ofta tycker att det är för många prov och läxförhör i skolan.
Hela 60 procent av alla samtal till Bris om stress är kopplade till skolan, och i Skolverkets mätning Attityder till skolan 2024 sa hälften av eleverna i högstadiet och gymnasieskolan att de känner sig stressade i skolan varje dag eller några gånger i veckan. De vanligaste anledningarna är läxor och prov, över att inte hänga med på lektionerna samt att de har förväntningar på sig själva.
Men vad är stress och press? Alla kommer under sin livstid att uppleva tuffa tider. Det är kämpigt att ha ett jobb och en familj. Förutom att du måste masa sig upp på morgonen behöver du prestera och sköta sig. Ångesten över deadlines och viktiga möten är en del av livet. Alla upplever avundsjuka och otillräcklighet. Det bästa vuxna kan göra är att förbereda nästa generation för den krassa verkligheten.
Tyvärr är det många unga svenskar som brottas med psykisk ohälsa. Även om en majoritet har god hälsa och trivs med livet blir det allt fler som kämpar.
Enligt Folkhälsomyndigheten lider nästan en av fem av alla unga av ängslan, oro eller ångest. Behandling för depression eller ångestsyndrom hos unga har ökat påtagligt, enligt Socialstyrelsen.
Men vad är det egentligen vi pratar om?
I en folkhälsorapport från Region Skåne som kom i vintras sa 68 procent av flickorna i gymnasiet att de hade haft minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan det senaste halvåret.
Det låter ju förfärligt vid första anblick. Men de psykosomatiska besvären visade sig vara: huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig yr, känt sig nere, varit irriterad eller på dåligt humör, ängslig/orolig, haft svårt att somna.
Jaha, tänker jag. Vem upplever inte det? Jag erkänner att jag själv är drama queen med känslorna utanpå, och har nog de flesta av de där besvären dagligen, men det förhindrar mig inte från att skriva, ha ett socialt liv och betala hyran. Som vuxen behöver du ha förmåga att notera känslorna, skaka av den och tuffa på.
I Sverige lägger vuxna ofta huvudet på sned när det talas om trycket på barn, men press är faktiskt något positivt. Det behöver bli mer fokus på att barn älskar att lära, stimuleras och uppmuntras till nya prestationer. Om det görs på rätt sätt – med vägledning, tydliga ramar och hjälp på vägen – är pressen en gåva.
Det finns mycket föräldrar kan göra för att prov och läxor ska upplevas med glädje i stället för panik. Säg åt barnen att sova, äta bra, träna och inte slösa bort tid på sociala medier eller dataspel. Uppmana dem att träffa kompisar i riktiga livet och för samtal om hur barnen mår inuti.
Livet är mörkt ibland. Men de som vill ta bort stressen berövar barnen en ljus framtid.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör på Hjärtat till Höger
