Krav och tydliga regler kombinerat med mental träning i skolan kan rädda Sverige från kaos och fattigdom.
Jag är i Australien just nu, och en av de finaste kulturella inslagen är när barn i skoluniform ropar ”Thank you, bus driver” när de kliver av bussen.
Den enkla gesten avslöjar respekt, goda värderingar och hyfs.
Svenska skolbarns svärande är en störande kontrast. SR sände i dagarna ytterligare inslag om kaoset. Sverige är ett av de länder som har sämst klassrumsdisciplin enligt olika studier, och skolstöket stressar lärare och elever. Anmälningar om hot och våld i skolan ökar kraftigt.
För utsatta barn är det en katastrof att de viktiga formativa åren fördunklas av skräniga bråkstakar och tafatta politiker som tjafsar om vinst i stället för ordning. Och när de ouppfostrade små växer upp kan deras dåliga betyf och beteende skada tillväxten, grunden för ekonomisk trygghet – och i förlängningen vår lycka.
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) meddelade i höstas att hon vill ge rektorer rätt att införa krav på skoluniform, i syfte att minska stök.
Visst har detta effekt. När skoluniform infördes på en skola i Kalifornien minskade det fysiska våldet och antalet rån, och på en annan skola sjönk polisanmälningarna med 63 procent.
Men uniformstvång är långt ifrån nog.
Svensk skola behöver reformeras i grunden, och framför allt behöver svenska barn bygga disciplin inifrån. Stökandets ursprung är sådant som disrespekt och gränslöshet. Skolan förbättras därför bäst inifrån varje enskild individ, via goda attityder, beteenden och mental styrka.
Uniformen signalerar dock att eleverna är i skolan för att studera. Det gör förhoppningsvis att de skärper till sig för att matcha sin klädsel med de egenskaper uniformen står för.
Forskning visar att kläder påverkar vår självbild och därmed vårt beteende. I en studie fick testpersoner bära en labbrock. Forskarna sa till en grupp att det var en läkarrock, medan en annan fick höra att det var en målarrock. När de sedan fick utföra uppgifter presterade den första gruppen betydligt bättre.
Andra studier har funnit att de som bär exempelvis en kostym får en känsla av makt, samt ett annat sätt att tänka. Det är som att du plockar fram de delar av dig själv som matchar hur uppfattar den som typiskt bär plagget.
Men regeringen behöver ändå tänka bredare än skoluniform eller ej. En sammanställning av över 800 meta-analyser visade att struktur, tydlighet och lärarledning hade stark koppling till resultat. Det behövs lärarledda lektioner, ramar och krav. Annat som kan göra underverk är fler vuxna i korridorerna under raster, samt satsningar på skolpsykolog och skolhälsa.
Inte bara kläder bör se likadana ut, utan lektioner och skoldagar bör ha ritualer för självdisciplin. I början av dagen bör barnen få uttrycka sina förväntningar för skoldagen, samt uttala ett löfte att lära, utvecklas och vara snälla mot varandra. Det man säger högt eller skriver ner sätter sig.
Barn som i en studie fick skriva om sina personliga värderingar, fick signifikanta förbättringar i skolresultat. En kort text där de reflekterade gav bättre betyg.
Andra undersökningar har visat att enkla tekniker för att reglera stress – som mindfulness eller lugnande andning – kan förbättra elevers koncentration och kognitiva förmåga. Jag tror att en ”lugn minut”, där lärarna låter barnen ta djupa andetag i tysthet eller i guidad meditation, kan göra mirakel.
Krav på skoluniform har mött motstånd. 2017 konstaterade Skolinspektionen att klädregler inte var förenligt med skollagen och att individens frihet och integritet bör värnas.
Men även om det är lätt att sympatisera med synen att staten inte ska lägga sig i vad folk har på sig, handlar det om barnens framtid i ett land med skolplikt och gemensam ekonomi.
Då finns det skäl att vara bestämd. Både för barnens skull, och för Sveriges.
Det är inte tröjan som får australiensiska barn att artigt säga tack till busschauffören. Men i det läge svensk skola är måste vi pröva allt.
Carolin Dahlman
