Antisocialt beteende breder ut sig som ohyra, till skada för demokratin och tryggheten.
När civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin, M, blev förföljd utanför riksdagen av Palestinademonstranter förra veckan skrev han i sociala medier: ”En grupp människor med antisocialt dominansbeteende började förfölja mig vilket resulterade i att jag helt enkelt inte kunde ta mig hem”.
Detta med antisocialt dominansbeteende har diskuterats under några år nu, sannolikt eftersom respekt, empati och hyfs tycks omodernt i dagens Sverige.
Men från vänster kom kritik mot ministerns ordval snarare än det aggressiva beteende han utsattes för.
Leonidas Aretakis på Flamman hade problem med Bohlins eget dominansbeteende eftersom ministern tydligen hade gått fram mot demonstranter, blängt på dem och bröstat upp sig, ”ungefär som en snubbe på krogen”.
Johannes Klenell klagade i DN över ”Moderaternas nya signalord” som han menade bara används om djur och invandrare. ”Det är det ett sätt för högern att omsätta majoritetssamhällets fördomar i hårdare tag-retorik.”
DN:s ledarsida menade att det var ”ett påhittat politiskt begrepp”. Lisa Magnusson påstod att Moderaterna lanserade det 2018 för att kunna sätta in polis mot invandrarungar. ”Snart började termen användas om alla möjliga som ”känns” hotfulla och har svart hår”. Hon skrev: ”Hela resonemanget om ”antisocialt dominansbeteende” och osvenskhet spelar på en diffus rädsla med rasistisk klangbotten”.
Åsa Linderborg skrev redan 2018 i Aftonbladet katt det var ett låtsasakademiskt begrepp i syfte att punktmarkera invandrarna.
Men i sin iver att utmåla högern som rasistisk missar vänsterns debattörer att hotfullt beteende är verkligt, och drabbar alldeles för många i Sverige. Det behöver hanteras innan demokratin och landet tar alltför stor skada.
Hot och våld är till exempel vardag i svensk skola, visade en rapport från Sveriges Lärare häromveckan. Barn utsätter sina lärare för kränkningar; de knuffas, svär, skriker och förolämpar. Var tionde lärare i mellanstadiet har flera gånger fått ett argt, otrevligt eller vulgärt meddelande av en elev.
Lärare utsätts även för verbala hot från vårdnadshavare. ”I dag finns lärare som inte vågar ingripa vid hot och våld eller vidta åtgärder för att de är rädda för att själva bli utsatta för hot och våld från föräldrar”, sa gymnasieminister Lotta Edholm, L, till SVT i våras.
Anmälningar till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan ökade med drygt 150 procent 2013–2023.
Tyvärr är det inte bara små ouppfostrade barn och hetlevrade demonstranter som beter sig på ett sätt som kuvar och skapar otrygghet.
Även hot och våld mellan anställda ökar, enligt en färsk studie från Tryggare Sverige. Antalet anmälningar nära fördubblades de senaste fem åren.
Nästan varannan butik, 46 procent, har drabbats av någon form av brott eller hotfullt beteende, enligt Svensk Handel.
En av fyra tjänsteman i offentlig sektor har utsatts för hat, hot och våld, enligt en rapport från TCO som kom för ett par år sen. De som jobbar i blåljusverksamhet utsätts återkommande.
Till och med konstnärer och författare upplever hot, våld och trakasserier, enligt en rapport från Kulturanalys Norden.
Barnen tycks också bete sig allt mer illa emot varandra på nätet. Andelen flickor som har blivit utsatta för att någon har skrivit något kränkande om dem ökade från omkring 29–30 procent under 2015–2021 till 37,2 procent 2023, enligt Brå.
En sannolik konsekvens av att fler försöker skaffa fördelar genom att höja rösten och vissa gaddarna är att det offentliga anpassar sig efter de mest högljudda, vilket leder till orättvisa. En annan effekt är att svenskar har blivit mindre benägna att visa civilkurage och att de hotfulla därmed sätter skräck i hederligt folk så att de kan bete sig själviskt utan motstånd.
Detta behöver tas på allvar och inte viftas bort som fördomsfullt hittepå. De aggressiva anklagelserna om rasism blir faktiskt också ett slags dominansbeteende. Det uttrycks av proffsen och eliten, men är lika hämmande.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör på Hjärtat till Höger
