Regeringen ställer högre krav på arbetslösa. Det är utmärkt och nödvändigt.
”De här besluten, det här skitsnacket, förlåt att jag säger så. Det är bara populism”, sa Jafar 43 år från Tensta ilsket till Expressen i helgen. Detta apropå att regeringens vill att arbetslösa ska tvingas flytta dit jobben finns om de önskar fortsätta leva på skattebetalarnas bekostnad.
Angående att arbetsmarknadsminister Johan Britz, L, sagt att arbetslösa Tenstabor skulle kunna plocka bär i Norrland, fräste mannen: ”Sluta behandla oss som råttor”.
Det är respektlöst att skrika skitsnack och populism när politiker försöker skydda svenskarnas resurser. Ministerns krav på att den som lever på andra ska flytta eller är fullt rimligt. Tiden när man kunde komma till Sverige och bli omhändertagen utan att göra nog för att försörja sig är förbi.
Dessutom är hårt arbetande thailändare som lämnat sina familjer för att plocka bär i Norrland inga råttor. Eller menar Jafer det? Är det finare att leva på bidrag och göra ingenting?
Arbetslösheten i Sverige är hög och problematisk. Hälften av alla arbetslösa och två tredjedelar av de långtidsarbetslösa är utrikesfödda. 40 procent av de 200 000 som är inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar nödvändig utbildning för att få jobb. Många har usla språkkunskaper.
Jag kan inte sluta tänka på en radiointervju med en man i Eskilstuna som via tolk berättade att han varit i landet i 16 år, haft sju praktikplatser och testat SFI tre gånger, men ”hade inte intresse” av att lära sig språket. Någon vid Arbetsförmedlingen pratade om att många har svårt att få praktikplats, då de behöver tolk och arbetsgivare inte har tid. I vissa områden i Eskilstuna har 45 procent varit öppet arbetslösa. Av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen var 60 procent födda utanför Europa.
Med så många arbetslösa som saknar nödvändig kompetens måste alla vägar prövas för att de ska börja ta ansvar. Regeringen har ändrat reglerna för a-kassan, sätter upp bidragstak och aktivitetsersättningar. Det är inte populism eller skitsnack, utan kärleksfullt mot alla hårt arbetande medborgare som gör rätt för sig.
I Ekots lördagsintervju i helgen pressades dock arbetsmarknadsministern om detta med ekonomiska incitament. Programledaren undrade om Britz inte lyssnar till expertmyndigheten Finanspolitiska rådet, som menar att arbetslinjen redan är genomförd.
Det är korrekt att Finanspolitiska rådets årsrapport 2024 slog fast att bristande ekonomiska incitament inte är huvudförklaring till att vissa står utan arbete. ”Bristande matchning mellan arbetsgivares och arbetstagares kompetenser tycks vara en viktigare förklaring till utanförskapet”, skrev rådet på DN Debatt och föreslog mer utbildning.
Men de skrev faktiskt också att ekonomiska incitament inte är oviktiga för sysselsättningen.
Och en lång rad rapporter och studier har funnit att ersättningar och skatter påverkar hur folk agerar. När Sveriges radio ensidigt lyfte viss arbetsmarknadspolitisk forskning glömdes visst detta bort.
Skatter och bidrag spelar roll för viljan att delta på arbetsmarknaden, enligt Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi från Uppsala universitet. Han fann tydliga effekter i 27 av 35 studier sammanställda 2020.
Enligt en rapport från Riksbanken 2017 ökade arbetskraften med över en halv miljon 2006–2016, på grund av lägre ersättningsnivåer i a-kassan och sjukförsäkringen, samt av jobbskatteavdraget.
Konjunkturinstitutet skrev 2016: ”Sammantaget pekar forskningen mot att höjd nettoersättningsgrad verkar lönehöjande och höjer arbetslösheten.”
En dansk genomgång av 24 av 28 internationella studier pekade på att lägre arbetslöshetsersättning ger lägre arbetslöshet, samt ett tydligt samband mellan längre perioder av arbetslöshetsersättning och en längre period av arbetslöshet.
Men oavsett forskning är ibland det viktigaste inte om något är vetenskapligt bevisat, utan att det är moraliskt rätt, hederligt och respektfullt. Generösa Sverige förtjänar helt enkelt bättre än att utnyttjas.
Carolin Dahlman
