Två kriminalvårdare smugglade in mobiltelefoner till landets hårdast bevakade fängelse mot betalning. Bakom operationen stod ett kriminellt nätverk i Göteborg – med ledaren internationellt efterlyst och på flykt utomlands. Nu har Göteborgs tingsrätt dömt samtliga åtta.
Det började med ett tips i en avlyssning som handlade om något helt annat. Polisen hörde snack om att mobiltelefoner skulle smugglas in på Norrtäljeanstalten – en av Sveriges mest slutna fängelser, klassad på högsta säkerhetsnivå. I september 2025 stoppades ett paket under postgången. I det låg tre små Nokia-telefoner, adresserade till en kriminalvårdares hemadress.
Polisen registrerade telefonernas IMEI-nummer, aktiverade avlyssning och lät paketet gå vidare.
Det skulle bli startskottet för en av de mest uppseendeväckande korruptionshärvor som drabbat svensk kriminalvård på senare tid.
Telefonerna tog sig in via personalen
Den 18 september tog en av kriminalvårdarna emot leveransen hemma. Fyra dagar senare förde hon in telefonerna på anstalten, förbi säkerhetskontrollen. I ett sms till en av de inblandade utanför murarna skriver hon: ”Sakerna är levererade nu.”
Hennes kollega var också inblandad. Han lät intagna använda anstaltens fasta telefon för samtal de inte hade tillstånd att ringa – däribland samtal till Kacper Szklarz utanför, som koordinerade betalningarna. Han hörs i bakgrunden i flera avlyssnade samtal.
Pengarna betalades inte direkt av de intagna. Närstående till dem swishade eller överlämnade kontanter till kriminalvårdarnas konton. Priset: 15 000 kronor per telefon, tre telefoner. Den kvinnliga kriminalvårdaren tog emot 32 000 kronor. Hennes manlige kollega 18 000 kronor.
Nätverket: livstidsdömda, mordmisstänkta och en efterlyst gängledare
De intagna som fick tillgång till telefonerna var inte vilka fångar som helst. En av dem avtjänar livstids fängelse för mord, dömd av Svea hovrätt 2022. En annan dömdes 2021 för narkotikabrottslighet till tio års fängelse. Två av de utomstående inblandade är enligt polisens kartläggning B-aktörer i nätverket Södra Biskopsgården.
Den utpekade A-aktören och ledaren för nätverket där har Högsta domstolen tidigare slagit fast att han begått brott ”inom ramen för ett kriminellt nätverk i vilket han haft en ledande position.” Under den period telefonerna smugglades in var han internationellt efterlyst och befann sig utomlands. Han greps sedermera i Österrike.
Ingen erkänner fullt ut
Ingen av de tilltalade erkände fullt ut. Den manlige kriminalvårdaren hävdade att de 3 000 kronor som swishades till honom var betalning för saker han sålt åt sin mormor. De 10 000 kronorna som sattes in på hans konto i november var, enligt honom, ett förskott för utlägg i en framtida affärsverksamhet – pengarna var tänkta för ”inköp av snyggare kläder.”
Tingsrätten köpte ingen av förklaringarna och beskriver invändningarna som ”uppenbara efterhandskonstruktioner.”
Den kvinnliga kriminalvårdaren erkände de faktiska omständigheterna – att hon tagit in telefonerna – men förnekade att det rörde sig om mutbrott. Även det avvisades av rätten.
Domen
Göteborgs tingsrätt dömde samtliga åtta åtalade. Straffen fördelades enligt följande: den manlige kriminalvårdaren dömdes till fängelse i ett år och nio månader för dataintrång, grovt tagande av muta vid tre tillfällen och grovt tjänstefel, med 18 000 kronor förverkat som brottsvinst. Den kvinnliga kriminalvårdaren dömdes till ett år och tre månaders fängelse för grovt tagande av muta och grovt tjänstefel, med 32 000 kronor förverkat.
Den utpekade gängledaren dömdes till nio månaders fängelse för anstiftan av grovt tjänstefel och grovt givande av muta. Koordinatorn utanför dömdes till ett år. Ytterligare en utomstående döms till tio månader, en annan till nio månader. En av de intagna – som sitter på livstid sedan tidigare – får ingen ny påföljd. Den siste intagne döms till tre månaders fängelse som nyupptäckt brottslighet.
Christel Prinsén
redaktionschef
Källmaterial: Dom från Göteborgs tingsrätt, mål B 21742-25 och B 2367-26 (2026-05-08).
BILD: Polisens förundersökningsmaterial
