Merit Wager: Misskötseln i folkbokföringen kostar svindlande summor

Hade de ansvariga i riksdagen, regeringen och på myndigheterna under de två, tre senaste decennierna sett till att ha kontroll på vilka som vistas i landet och var de faktiskt bor så hade bland annat mycket av det gigantiska missbruket av det offentligt finansierade välfärdssystemen kunnat undvikas, skriver Merit Wager.

Folkbokföring Den senaste folk- och bostadsräkningen i Sverige genomfördes enligt Statistikmyndigheten 1990 genom en så kallad kombinationsmetod: räkningen genomfördes dels genom en traditionell folkbokföringsbaserad räkning, dels genom en kompletterande hushållsintervjuundersökning. Under decennierna därefter har så enorma förändringar skett att man knappast kan räkna med att de gamla uppgifterna har någon som helst relevans

Samtliga EU-medlemsländer är skyldiga att genomföra en Census (folk- och bostadsräkning) vart tionde år. I Europaparlamentets och rådets förordning 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar, anges att folk- och bostadsräkningar bland annat ska omfatta följande inslag:

• Befolkningens storlek och struktur, med inbegripande uppgifter om kön, ålder, födelseland, medborgarskap, civilstånd, utbildningsnivå, sysselsättningsstatus, yrke, inkomst och bostadsförhållanden.
• Bostadsbeståndet, med inbegripande uppgifter om antal bostäder, bostadstyp, storlek, läge, skick och energiprestanda.

Senast i mars 2024 ska medlemsländerna leverera data till Eurostat. Sveriges Census baseras enbart på register och referenstidpunkten är 31 december 2021.

För Sverige fastställdes alltså 2021 som referensår och en folk- och bostadsräkning gjordes den 1 november 2021. Men den var enbart baserad på uppgifter från olika register såsom folkbokföringsregistret, fastighetsregistret och bostadsregistret. Alltså uppgifter som har stora brister med många personer skrivna på adresser där de inte bor, tiotals – ibland betydligt fler – skrivna på en och samma adress, folk ”smygskrivna” hos intet ont anande människor som inte vet att det ”bor” fler än de själva i deras hem etcetera. Faktum är att man inte med bästa vilja i världen kan påstå att man har korrekt vetskap om vare sig hur många eller vilka människor som vistas i landet eller var de bor. Många människor har också återvänt till sina hemländer utan att meddela Skatteverket att de avflyttat från Sverige:

Om en person får uppehållstillstånd och har blivit folkbokförd på en adress kvarstår den tills ändring görs. Personen ska själv meddela Skatteverket om sin flytt från Sverige.

Den naive och skumögde som inte ”sett det komma”, tänker att det låter bra. Och reglerna fungerade i ”det gamla Sverige”. Det fungerar inte idag. Men nu, decennier för sent, meddelar Skatteverket att det ”fått i uppdrag att öka antalet bosättningskontroller rörande personer som saknar uppehållstillstånd men som är folkbokförda i Sverige”… 

För ett knappt halvår sedan, i september 2023, skrev Skatteverket i sin rapport Åtgärder för att förbättra folkbokföringen, att drygt 210.000 personer som bor i Sverige inte är korrekt folkbokförda och att
Skatteverket beräknar att 98 procent av alla som bor i Sverige är korrekt folkbokförda”.

Hur den beräkningen gjorts anges inte…

Vid en första anblick ser uppgiften ”98 procent” inte så stötande ut, även om siffran ju helst borde vara 100 procent. Men. År 2022 var folkmängden i Sverige 10.521.556, enligt SCB. Det innebär att drygt 210.000 personer beräknas bo i Sverige utan att vara ”korrekt folkbokförda”. Drygt 210.000! Och den siffran är förstås inte på något sätt säker. Antalet är knappast lägre, snarare betydligt högre.

Det är förstås oerhört svårt och krävande att nu, flera decennier för sent, försöka bygga upp ett korrekt och hållbart folkbokföringssystem, inte minst för att det också finns ett okänt antal individer som vistas här i flera identiteter.

Kostnaden för felaktiga ersättningar har ökat under en längre tid och uppskattas i dag till närmare 20 miljarder kronor om året, där försäkringsbedrägerierna beräknas till mellan 3,5 och 7 miljarder kronor.
Christina Lindenius och Mats Galvenius, Svensk Försäkring, på DN Debatt 2023-12-28.

Hade de ansvariga i riksdag, regering och på myndigheter under de två, tre senaste decennierna sett till att ha kontroll på vilka som vistas i landet och var de faktiskt bor så hade bland annat mycket av det gigantiska missbruket av det offentligt finansierade välfärdssystemen kunnat undvikas.

Summorna är svindlande och borde gå till helt annat än till personer som ägnar sig åt grov ekonomisk brottslighet.

Merit Wager

Tags

Dela inlägget

LinkedIn
X (Twitter)
Facebook

What do you think?

Boka demo

Boka kostnadsfri demo

Fyll enkelt i dina uppgifter så återkommer vi till dig inom kort. 

Snabbt och smidigt att komma igång
Enkelt att komma igång
1

Boka demonstration

2

Genomgång av tjänsten tillsammans med oss

3

Sätt igång!

Boka kostnadsfri demo