Det skulle kunna varit ett genomtänkt och bra beslut. Att införa ett generellt väskförbud när den nationella terrornivån i Sverige har stigit till nivå fyra på en femgradig skala. Det handlar om så krassa fakta att Sverige just nu befinner sig i ett farligt säkerhetsläge, vilket stämmer överens med hela Europa. Men precis som när det gäller mycket annat i svensk lagstiftning landade det fel, och med detta ska sägas riktigt konstigt fel.
Till att börja med så hävdar polisen att detta förbud införs ”succesivt”. Vad som menas med successivt kan de lärda tvista om, men det verkar som om ingen har tänkt igenom hur man ska göra. Ett exempel är att evenemang som spikats innan förbudet infördes undantas från lagstiftningen. Förvisso är det en juridisk princip att lagstiftning inte ska gälla retroaktivt, men frågan som bör ställas är om det är klokt? Ett evenemang som går av stapeln efter ny lagstiftning införts bör rimligtvis omfattas av den nya lagen. Till detta ska läggas att flera institutioner anser sig vara exkluderade från de nya reglerna, likt Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm.
En ytterligare invändning är att det inte gäller generellt och därmed får fler arrangörer själva fatta beslut om hur de ska göra eller bör agera. Detta kommer leda till en stor mängd extraarbete för en poliskår som, milt uttryckt, redan har sitt arbetsbord fullt. Om en besökare ska få ta med sin väska blir en fråga om hur mycket arrangören orkar jaga polisen för en dialog, vilket blir djupt orättvist för den besökare som går på ett arrangemang som inte lyckas ha en dialog med polisen Dessutom kan man ställa sig frågan om det är rimligt att totalt förbjuda väskor på idrotts och kulturevenemang. Förlusten kommer inte gälla huliganer eller terrorister utan de som är beroende av väskor, likt vanliga barnfamiljer, och som inte har råd att betala en restauranglunch för fyra personer utan föredrar att ha med sig en matsäck. Även här är dock ojämlikheten total och slumpmässig. Vasaloppet hade till exempel inte något väskförbud, men världscupfinalerna i längdåkning i Falun hade ett totalt förbud knappt två veckor senare. Två liknande evenemang, med liknande målgrupp och i samma geografiska område.
Svensk polis har många kvalitéer, men ibland fattas fel beslut. Ett sådant är förbudet mot väskor och att individuella arrangörer äger hela beslutsmakten. Förlorarna är som alltid de som vill delta i gemensamma evenemang, men inte riktigt har fått beskedet om vad som gäller på platsen. Mässlokaler med flera skåp innan man går inte in kommer att tjäna på det och lokala evenemang där man inte vet i sista minuten vilket besked som gäller kommer att förlora.
Om man ska vara konspiratoriskt lagd rymmer den taffliga hanteringen av väskförbudet dessutom ett stort mått av klassförakt. Dramaten kan bortse ifrån det, men exempelvis svenska fotbollssupportrar måste efterleva det precis som att Sci Fi-mässan i Stockholm inte behöver det. En mässa som till största del består av svensk vit medelklass där man bara kan nicka åt en säkerhetsvakt och sedan bli insläppt.
Det är därför hög tid för polisen att tänka om och inte följa den olyckliga traditionen inom svensk lagstiftning att skapa undantag som gör att människor kommer i kläm. Antingen har man ett generellt väskförbud eller så har man inte det. Vad man däremot inte bör ha är en ”från stund till stund”-lagstiftning som det i nuläget är.
Sluta vela!
David Lindén
