Under Tidö-regeringen har antalet intagna i fängelse ökat med 50 procent. Anstalterna är proppfulla. Internerna staplas närapå ovanpå varandra i cellerna. Förra året uppgick den genomsnittliga beläggningsgraden på anstalterna till 141 procent.
Under 2025 påbörjade 12 754 personer ett fängelsestraff. Drygt 9000 satt i fängelse en vanlig dag. Det är mer än dubbelt så många som för ett decennium sedan, på Stefan Löfvens tid.
Den kriminalpolitiska uppstramningen har solitt stöd i befolkningen och bred parlamentarisk uppbackning. Men kan på goda grunder påstå att de hårdare straffen har varit både efterlängtade och nödvändiga för att samhället ska fungera, en oundgänglig anpassning till en allt bistrare verklighet. Rättspolitiken har varit Tidösamarbetets trumfkort. Regeringen har gjort vad som har krävts för att ha en chans att stävja brottsligheten.
Antalet nyintagna i fängelserna 2025 var rentav högre än på 30 år. Drygt en tredjedel var dömda för narkotikabrott som huvudbrott. Nästan hälften hade inte tidigare dömts till någon kriminalvårdspåföljd.
Men också fler grova brottslingar hamnar längre tid i fängelse. Sedan 2016 har antalet personer som dömts till fängelse i mer än fyra år ökat med över 300 procent, från 318 personer 2016 till 1 331 personer 2025. Antalet livstidsdömda i fängelse har nästan fördubblats på bara fyra år. Det rapporterar Brottsförebyggande rådet som nyligen publicerade färsk statistik över kriminalvården.
Ungefär en promille av den vuxna befolkningen sitter alltså numera inlåst i fängelse. Är det mycket eller lite?
I internationella jämförelser använder man måttet antalet intagna per 100 000 invånare. Enligt Europarådets årliga fångstatistik har Sverige närmat sig genomsnittet i Europa. Sverige har 106 intagna per 100 000 invånare. Det europeiska medianvärdet är 110.
Men Europa är inte särskilt enhetligt. I själva verket har kontinenten olika zoner, eller snarare olika kulturer. I Östeuropa har man i princip dubbelt så hög fångpopulation. I forna Sovjetrepubliker ännu högre. I Västeuropa ligger länderna ungefär på den nivå där Sverige nu har hamnat, omkring 110.
Det betyder också att Sverige har lämnat den skandinaviska gruppen. Våra grannländer har nämligen betydligt lägre andel i fängelse. Norge har 54 interner per 100 000 invånare. Finland 58. Danmark, närmare kontinenten, har 70. Island, isolerat och avlägset nordiskt, behöver enbart 36.
Enligt prognoserna kommer Sveriges fångpopulation att öka ytterligare framöver. Många av de reformer som Tidö-regeringen genomdrivit har ännu inte fått genomslag. Var vi kommer att landa på den europeiska skalan vet vi inte.
Men vi vet, utifrån siffrorna, att Sverige inte längre är ett normalt skandinaviskt land som utmärks av hög tillit och låg social oro. Tvärtom har vi på ett par decennier tillfogat oss själva en irreparabel skada, som tvingar oss att föra en allt mer repressiv politik.
Per Gudmundson är redaktionschef på 100%
