En 33-årig man som av polisen pekas ut som ledare inom det kriminella nätverket Södra Biskopsgården får inte vistas i stora delar av Göteborg. Högsta domstolen avslår mannens överklagande och anser att det omfattande vistelseförbudet är proportionerligt.
Högsta domstolen meddelade den 4 november 2026 ett vägledande beslut om hur lagen om preventiva vistelseförbud ska tillämpas.
Målet gäller en 33-årig man som enligt polisens kartläggning har en ledande roll inom det kriminella nätverket Södra Biskopsgården på Hisingen i Göteborg.
Den 3 december 2025 beslutade åklagare om ett sex månader långt preventivt vistelseförbud, förenat med elektronisk övervakning.
Förbudet omfattade stora delar av Göteborg, däribland Hisingen–Backa, City, Olskroken–Munkebäck, Gamlestaden och Kortedala.
Mannen överklagade beslutet och begärde att förbudet skulle upphävas eller åtminstone begränsas. Både tingsrätten och hovrätten avslog överklagandet. Under handläggningen i Högsta domstolen förlängde åklagaren vistelseförbudet, men utan krav på elektronisk övervakning.
Nu har även Högsta domstolen sagt nej.
Långvarig gängkonflikt bakom beslutet
Bakgrunden är den långvariga konflikten mellan de kriminella nätverken Södra och Norra Biskopsgården.
Enligt Högsta domstolen har konflikten lett till ett stort antal mord och andra allvarliga brott, där skjutvapen och sprängämnen har använts.
Konflikten har tidigare framför allt varit koncentrerad till Hisingen, men har med tiden även berört andra delar av Göteborg.
HD anser att det finns en påtaglig risk för fortsatt allvarlig brottslighet inom nätverket Södra Biskopsgården och att risken kan kopplas till de områden som omfattas av vistelseförbudet.
Dömdes för grovt brott efter att ha hanterat handgranat
Den 33-årige mannen har tidigare dömts i ett uppmärksammat brottmål med koppling till de kriminella nätverken i Göteborg.
I november 2019 dömdes han av Göteborgs tingsrätt till fem års fängelse för förberedelse till mord, grovt vapenbrott, grovt häleri och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.
Hovrätten ändrade dock domen i februari 2020 och friade honom från åtalen för förberedelse till mord och grovt vapenbrott. Straffet sänktes till ett år och fem månaders fängelse för grovt häleri och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det sistnämnda brottet gällde hantering av en handgranat.
I målet konstaterade hovrätten att mannen ingick i ett kriminellt nätverk.
Polisen pekar ut mannen som ledare
Enligt polisens kartläggning har 33-åringen en ledande roll inom Södra Biskopsgården. Lokalpolisen har dessutom beskrivit hans delaktighet i nätverkets brottsliga verksamhet som väldokumenterad sedan flera år tillbaka.
Högsta domstolen hänvisar bland annat till mannens tidigare brottslighet med sprängämnen och hans långvariga förekomst i den kriminella nätverksmiljön.
HD anser att utredningen ger tillräckligt stöd för att knyta mannen till nätverket och för bedömningen att han kan befaras medvetet främja dess brottsliga verksamhet.
Förbjuds att vistas i stora delar av Göteborg
Vistelseförbudet innebär att mannen inte får vistas på allmänna platser, skolgårdar och vissa andra utomhusområden vid förskolor och fritidshem inom de utpekade delarna av Göteborg. Det omfattar också vistelse i fordon på allmän plats inom förbudsområdet.
Förbudet har utformats så att mannen fortfarande kan färdas till och från Göteborg via vissa större trafikleder och med tåg.
HD konstaterar att det geografiska området är mycket omfattande och att förbudet innebär en betydande inskränkning av mannens rörelsefrihet.
Domstolen framhåller att så långtgående vistelseförbud endast bör komma i fråga under mycket speciella omständigheter.
Men med hänsyn till risken för fortsatt allvarlig nätverksrelaterad brottslighet och mannens bedömda roll i nätverket anser HD att det finns starka skäl för förbudet.
Domstolen beaktar också att mannen saknar bostad och arbete inom förbudsområdet. Att han har släkt och vänner där anses inte vara tillräckligt för att ändra bedömningen.
HD ställer höga krav på polisens underlag
Beslutet innehåller principiellt viktiga uttalanden om vilka krav som ska ställas på utredningen bakom preventiva vistelseförbud.
Utredningen måste innehålla konkreta uppgifter om nätverket, den befarade brottsligheten, det geografiska området och den enskilda personens anknytning till verksamheten.
HD understryker att utredningen ska vara ”robust, konkret och väl underbyggd”.
Som exempel på relevant underlag nämns bland annat spaningsinformation, underrättelseuppgifter, händelserapporter, polisanmälningar och tidigare domar.
Domstolen betonar att varje ärende ska prövas individuellt och att vistelseförbud inte får meddelas slentrianmässigt.
Verifiera har tidigare rapporterat om överträdelser
Verifiera har tidigare rapporterat om två mål där personer dömts till fängelse för att ha överträtt just preventiva vistelseförbud.
I artikeln ”Två månaders fängelse för brott mot vistelseförbud” rapporterade Verifiera om en 20-årig man som dömts till två månaders fängelse efter att ha brutit mot ett vistelseförbud i Göteborg.
Under sommaren rapporterade vi även om ett annat mål, där tingsrätten dömde en man till samma påföljd för tre överträdelser av ett vistelseförbud. Den domen har överklagats och är ännu inte avgjord i högre instans.
De tidigare målen gäller straffansvar för överträdelser av vistelseförbud. Högsta domstolens nya avgörande handlar i stället om vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett preventivt vistelseförbud ska få meddelas och hur stort område det får omfatta.
HD avslår överklagandet
Högsta domstolen anser sammantaget att förutsättningarna för det omfattande vistelseförbudet är uppfyllda.
33-åringens överklagande avslås därmed.
Avgörandet ger vägledning för framtida beslut om preventiva vistelseförbud och visar att även stora geografiska områden kan omfattas när det finns starka och konkret underbyggda skäl.
Samtidigt markerar HD att sådana inskränkningar av rörelsefriheten kräver en noggrann individuell prövning.
HD beslut innebär att överklagandet avslås och att domstolen godtar förutsättningarna för det ursprungliga vistelseförbudet.
Christel Prinsén
redaktionschef
