Gästkrönika Gängkriminaliteten fortsätter att plåga Sverige. Skjutningar och sprängningar har blivit i det närmaste vardag och numera tycker vi det är ”ganska lugnt”. Sista gängmordet under 2023 skedde onsdagen den 20 december. Då blev en 17-årig pojke skjuten till döds utanför en Coopbutik i centrala Norrköping.
Ett dåd vi knappt noterar när vi jämför med hur det var i september 2023 med elva dödade personer i våldsvågen – fyra av dem hade ingen koppling till gängkriminalitet överhuvudtaget utan var ”vanliga” medborgare.
September blev den dödligaste månaden under det gågna året, när det kommer till skjutvapenvåld, sedan december 2019. 52 personer sköts ihjäl under 2023 när vi sammanfattar året som gått. Flera av dödsoffren för skjutvapenvåldet saknade helt kopplingar till någon form av kriminalitet. Totalt uppgick antalet bekräftade skjutningar under året som gått till 338 stycken. Antalet sprängningar, inkluderande försök och förberedelser, uppgick samtidigt till 351 stycken. Också det en rekordsiffra när vi jämför bakåt över åren. Här kan nämnas att nu har också en person utan någon som helst egen koppling till kriminalitet dödats i en sprängning. Det skedde i ett bostadsområde i Stockholm. Allt enligt polisens officiella statistik.
Vad ska vi förresten kalla det sistnämnda dödsfallet? Felsprängning kanske, efter modell av ordet felskjutning?
Enligt polisen är det dock inte skjutningarna och sprängningarna som är det stora och systemhotande problemet. På Noa är man mer bekymrad över att den organiserade brottsligheten driver vårdcentraler, tjänar miljarder på bedrägerier och nästlar sig in i allt från kommuner till byggbranschen.
Den svenska kriminella ekonomin omsätter enligt rapporter mellan 100 och 150 miljarder kronor per år. Bedrägeribrott är numera gängens viktigaste inkomstkälla samtidigt som man arbetar målmedvetet för att ta sig in på nyckelposter inom bland annat politiken och den offentliga förvaltningen.
Ska vi på allvar bryta trenden och trycka tillbaka de kriminella krävs att vi tänker nytt. Utökade möjligheter till kameraövervakning och avlyssningar, visitationszoner och skärpta straff är bara några förslag som sannolikt blir realiteter snart.
Men räcker det? Sannolikt inte. Vi måste göra mer.
Och nu kommer faktiskt Socialdemokraterna med ett intressant förslag. Man vill se en svensk RICO-lagstiftning. Den amerikanska RICO-lagen fokuserar specifikt på att ledare för brottssyndikat ska kunna dömas för brott som de beordrat andra att begå.
Racketeer Influenced and Corrupt Organizations Act (RICO) är en amerikansk federal lagstiftning som antogs 1970. Syftet var att öka det amerikanska rättsväsendets förmåga att bekämpa den amerikanska maffian, med rötterna i Italien och på Sicilien. Lagen har kommit att bli ett kraftfullt verktyg för att kunna straffa och bekämpa storskalig och komplex organiserad brottslighet, särskilt i form av kriminella organisationer och företag.
Även om RICO-lagen har varit framgångsrik i att bekämpa organiserad brottslighet, har den också varit föremål för kritik. Vissa hävdar att dess tillämpning har utökats för att inkludera fall som inte nödvändigtvis involverar organiserad brottslighet i traditionell mening.
RICO-lagen är dock betraktad som en effektiv lag för att bekämpa organiserad brottslighet i USA, och dess tillämpning fortsätter att spela en central roll i kampen mot storskalig och komplex kriminalitet.
Nu är Magdalena Andersson redo att skapa en svensk modell av den lagstiftningen. Många av våra befintliga lagar kan användas, men en del lagar kommer behöva justeras.
Det handlar om att gripa och åtala ledarna och beslagta deras tillgångar – där kan en svensk RICO-lag bli en verklig ”game changer” och på sikt ett verktyg för att förhindra att gängkriminella tar sig in statsförvaltningen, i myndigheterna, i företagsstrukturerna och i den lagliga ekonomin.
Socialdemokraterna vill att regeringen tillsätter en utredning av en svensk variant av RICO – det borde inte vara något problem. Faktum är att Sverigedemokraterna redan 2012 efterlyste en svensk variant av RICO-lagen och med tanke på hur pressade vi är av den grova kriminaliteten är det inte läge för politikerna att låta prestige komma emellan.
Ett införande av RICO ter sig i förstone inte heller på något sätt inskränka våra grundlagsskyddade rättigheter som exempelvis föreningsfriheten. Regeringen utreder just nu en lag om att kriminalisera deltagande i kriminella organisationer – det är mer tveksamt ur ett grundlagsperspektiv och sannolikt betydligt mer tandlöst än en RICO-lagstiftning.
Vi får hoppas att statsminister Ulf Kristersson är redo att vara den vuxne i rummet och ta till sig av Magdalena Anderssons förslag – en utredning är en god början.
Staffan Erfors
Frilansjournalist
