I en färsk rapport från Försäkringskassan ges en lägesbild av Försäkringskassans allvarligaste risker för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott 2023.
Igår beskrev vi representationen av individer som begår bidragsbrott hos Försäkringskassan.
I inledningen av rapporten beskrivs den gällande situationen inom Försäkringskassan med dess risker under 2023. Analytikern visar att det finns en bristande kontroll av utbetalningar av bidragen inom flera förmånsområden som öppnar för bidragsbrott. Dessutom finns ett mörkertal i exakt hur många bidragsbrott som begås då inte alla bidragsutbetalningar kontrolleras. Det beskrivs att myndigheten saknar ett fullgott kontrollsystem idag.
Tidigare lägesrapporter
Redan för tre år sedan beskrevs bidragsbrotten inom flera områden. Det var bland annat individer som sökte bidrag med anledning av bristande arbetsförmåga trots att de arbetade med full kapacitet. Det fanns också exempel på att bidragstagaren valde att lämna osanna inkomstuppgifter eller undanhöll information om att personen var bosatt utomlands.
”Vi beskrev också de huvudsakliga problemområdena inom bidragsbrott som enskilda begår utifrån teman; arbete trots förmån, felaktiga inkomstuppgifter, bosättning eller vistelse utomlands samt oriktiga uppgifter om bosättning i Sverige”
Vidare framgår det av rapporten att den bristande kunskap som man hade tidigare har bestått fram till idag. Det var först 2023 som man började att bygga kunskap kring vem som begår bidragsbrott och varför.
”Det fanns inte heller systematiskt framtagen kunskap om vem som begår bidragsbrott och varför, samt vilka effekter Försäkringskassans kontroller har. Därför har arbetet med årets lägesbild fokuserat på att börja bygga denna kunskap.”
Det inkluderades tre viktiga punkter som myndigheten skulle ta med sig inför framtiden.
”Tre viktiga medskick från lägesbilden 2021–2022 var att
(1) arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott behöver bli kunskapsdrivet i en större utsträckning,
(2) myndigheten behöver föra en diskussion om huruvida arbetet med att motverka oavsiktliga och avsiktliga fel bör skilja sig åt och
(3) myndigheten behöver ta ställning till i vilken utsträckning kontrollarbetet, utöver kontrollerna i sig, även ska eftersträva beteendekorrigerande effekter på avsiktliga fel.”
Myndigheten saknar fullgott kontrollsystem
Analytikern beskriver i rapporten avsaknaden av kontrollsystem på flera områden. Ett exempel är när karensavdraget infördes. Karensavdraget infördes den 1 januari 2019. Syftet med det var att jämna ut för de personer som arbetade med till exempel oregelbundna arbetstider. Det tog tid för Försäkringskassan att agera. Man beskriver att Försäkringskassan hade inte tillräckligt med beredskap för att hantera missbruket av ersättningarna.
”Försäkringskassan hade inte tillräcklig beredskap för att på ett kraftfullt sätt motverka missbruket av ersättning för karensavdrag, och även om ett visst kontrollarbete gjordes under tiden med ersättningen, kontrollerades långt ifrån alla som borde ha kontrollerats. Det medför också att många har kunnat begå bidragsbrott och undgå upptäckt, vilket sänder budskapet att det är riskfritt att missbruka Försäkringskassans förmåner.”
Nätverkssystem
Försäkringskassan beskriver i sin rapport att man saknar kontrollsystem och kunskap för att upptäcka nätverksbrott. Man har hittills kommit till punkten att på individnivå titta närmare på vilka och vem som begår bidragsbrott. Enligt rapporten så har man ännu inte kommit till nätverksperspektivet.
”Ett annat viktigt perspektiv som kommer att studeras framåt är ett nätverksperspektiv på bidragsbrott. Det finns redan kunskap på myndigheten om att bidragsbrott kan ske inom nätverk, det vill säga där två eller fler personer är involverade i brottet.”
När analytikern talar om nätverkssystem kring bidragsbrott finns det flera varianter på nätverk som menas. Exempel kan vara familjesituationer där olika i individer i hemmet samarbetar och söker bidrag separat, organiserad brottslighet samt företag.
”Men det kan finnas bidragsbrott som myndigheten idag inte upptäcker som skulle kunna upptäckas med hjälp av till exempel kunskap om familjerelationer. Det kan vara så att individer som begår bidragsbrott oftare är i en miljö eller ett sammanhang där andra också begår bidragsbrott.”
“Vi kan också se tecken på att det finns en beredskap för brott bland allmänheten.”
Tusentals personer ansökte om ersättning på felaktiga grunder när möjligheten till karensavsdrag infördes 2019. Detta klargjordes i studien Vem begår bidragsbrott inom ersättning för karensavdrag.
Hotbilden i samhället har ökat under flera år, vilket har beskrivits i flera rapporter. Hoten kommer både inifrån Sverige och från internationellt håll, enligt en myndighetsgemensam rapport från 2023.
”Utvecklingen i samhället under de senaste åren har varit präglad av osäkerhet, minskad trygghet och en ökad hotbild från flera håll.”
”Det finns en ökad hotbild från den organiserade brottsligheten, både nationellt och internationellt.”
”Det finns också ett allt tydligare hot mot samhället då den kriminella världen bidrar till och möjliggör brottslighet genom ökad infiltration och otillåten påverkan. Sammantaget visar detta att hoten mot myndighetens system och sårbarheten är stor.”
I rapporten beskriver analytikern ett förslag på metod för hur man ska gå till väga för att få kontroll på bidragsbrotten. Processen bryts ner i fyra huvudpunkter.
”Nedan beskrivs ett förslag på ett enkelt ramverk som fångar centrala aspekter för att bygga kunskap om och genom detta effektivt motverka bidragsbrott.”
”Ramverket består av följande delar:
A. Två huvudsakliga grupperingar av individer. Grovt består uppdelningen av vanliga medborgare och individer som är en del av eller har kopplingar till den organiserade brottsligheten.
B. Modus operandi, det vill säga hur det brottsliga upplägget ser ut.
C. Fundamentala drivkrafter. Tre drivkrafter som har studerats av andra28 är need (”behov”), greed (”girighet”) och opportunity (”möjlighet”).
D. Social miljö och inlärning. Individer kan lära sig brottsupplägg av sin omgivning. Individens sociala omgivning kan också variera i form av acceptans för och syn på bidragsbrott”
Vi avser att publicera fler nyheter ur denna rapport
Christel Prinsén
redaktionschef
