I gårdagens artikel skrev vi om Arbetsförmedlingens lägesrapport över den problematik som myndigheten står inför och de bidragsbrott som kriminella och den organiserade brottsligheten begår. Avsaknaden av kraven på fysisk verifikation av IDkort (och person) är ett exempel på brister hos myndigheten som underlättar bidragsbrott då man faktiskt inte vet om personen är den som den utger för att vara och de kriminella leverantörer utnyttjar bristerna i systemet.
Leverantörer av arbetsmarknadstjänster
2010 infördes valfrihetssystemet hos Arbetsförmedlingen. Syftet var att öka möjligheterna för arbetssökande i de arbetsmarknadstjänster man tillhandhåller från externa parter, såsom arbetscoacher. Tanken var att priskonkurrens inte skulle stå i vägen för den arbetssökande att välja den tjänst som individens behov. Reglerna för hur man får delta som leverantör till dessa tjänster är ett hinder för Arbetsförmedlingen i arbetet att stoppa bidragsbrott.
När brister har funnits hos en leverantör som har varit så allvarliga att myndigheten har hävt avtalet så har leverantören återkommit med nytt anbud fast med ett annat organisationsnummer, namnet på det nya bolaget har i vissa fall varit snarlikt det gamla.
Det har också förekommit att när Arbetsförmedlingen har inlett en utredning av en leverantör har denne dragit sig ur avtalet, skickat in ett nytt anbud med helt nytt bolag, samma adress och med samma personer som anställda.
300 upphandlade företag
Det finns ca 300 huvudleverantörer som levererar tjänster som arbetsmarknadsutbildningar och matchningstjänster. Enligt reglerna har företagen rätt att använda sig av underleverantörer, de är dock bundna av samma krav som huvudleverantören. Det totala antalet underleverantörer är idag okänt och det bidrar till en osäkerhet av hur många aktörer som finns där ute samt vilka de faktiska aktörerna är.
Matchningstjänster
Under hösten 2023 genomförde Arbetsförmedlingen en granskning av leverantörer kring de olika tjänster som upphandlats. Utredningen fann att det förekommer både samarbeten mellan olika leverantörer samt mellan arbetsgivare och leverantör. I det sistnämnda upptäckte myndigheten att skenanställningar skedde. Parterna har då felaktigt tagit del av utbetalningar ”i form av dagersättningar och resultatersättningar”
Brottsuppläggen
Brottsuppläggen har varit i form av:
– Förfalskade närvarorapporter hos de företag man varit på utbildning.
– Att kriminella skriver in sig till samma leverantör och med det får leverantören utbetalt av myndigheten.
– Användning av falska bankid:n.
– Samarbeten mellan de sökanden och företagen för att skapa skenanställningar som inte finns.
”Leverantören kan meddela närvaro trots att den arbetssökande inte varit närvarande. Uppgiften om närvaro kan i vissa fall bygga på hot. Den arbetssökande kan i stället arbeta svart eller ägna sig åt annan kriminell verksamhet samtidigt som det finns en ”officiell” aktivitet genom Arbetsförmedlingen.”
Myndigheten har även funnit att det har skett en påverkans operation av de arbetssökande för att välja en specifik leverantör.
”Det finns även leverantörer som utnyttjar lagen om valfrihet genom att påverka personer att ansöka om matchningstjänst hos den specifika leverantören.
Leverantören kan meddela närvaro trots att den arbetssökande inte varit närvarande. Uppgiften om närvaro kan i vissa fall bygga på hot. Den arbetssökande kan i stället arbeta svart eller ägna sig åt annan kriminell verksamhet samtidigt som det finns en ”officiell” aktivitet genom Arbetsförmedlingen.”
Svårt att neka oseriösa
Arbetsförmedlingen kan häva ett avtal och samma företag kan anmäla sig igen, med nytt företag, för att leverera tjänster. Individerna bakom företaget kan skapa nya företag med nytt namn och bli godkända. Reglerna för att delta i upphandlingarna av de externa tjänsterna om arbetsmarknadsutbildningar och matchningstjänster är skrivna på ett sådant sätt att det möjliggör för kriminella att ansöka igen med annat bolag i de fall man tidigare fått ett kontrakt uppsagt. Dessa regler medför att det är svårt att stoppa bidragsbrotten.
Arbetsförmedlingen har krav att motverka bidragsbrott
Enligt regleringsbrevet från Regeringen ska Arbetsförmedlingen arbeta för att motverka bidragsbrott och arbetslivskriminalitet. Trots det saknas adekvata kontrollfunktioner för att stoppa kriminella från att bli leverantörer till myndigheten och på så sätt söka bidrag och därmed få felaktigt ersättningar utbetalda.
”Arbetsförmedlingen ska motverka bidragsbrott och minimera risken för felaktiga utbetalningar samt delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten6. Myndigheten har vidare ett regeringsuppdrag att arbeta mot arbetslivskriminalitet.
En risk som är identifierad är ”risk att marknaden för arbetsmarknadstjänster och subventionerade anställningar systematiskt utnyttjas i brottsliga syften”, 7 som direkt stödjer det som framgår i den här lägesbilden.”
Christel Prinsén
redaktionschef
