Under våren sammanställde Arbetsförmedlingen en lägesrapport – Organiserad brottslighet, en lägesbild 2024. Rapporten belyser de problem och utmaningar som myndigheten står inför gällande den organiserade brottsligheten och de bidragsbrott som begås. Ett exempel man tar upp är att myndigheten saknar krav på fysisk kontroll av legitimation och detta bidrar till bedrägeri.
Sammanställningen är till delvis byggd och baserad på rapporter från andra myndigheter. Det hänvisas till Myndighetsgemensam organiserad brottslighet från 2021, Omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet från Ekonomistyrningsverket, men inkluderar även Arbetsförmedlingens interna riskanalys.
Inledningsvis har Arbetsförmedlingen kort sammanfattat de hot och sårbarheter man ser.
- Ekonomisk brottslighet
- Digitalisering
- Bristande registeruppgifter
- Möjliggörare
- Otillåten påverkan
Vidare beskrivs att välfärdsbrottligheten är en väldigt viktig inkomstkälla för kriminella aktörer. Via Arbetsförmedlingens utbetalningar kan detta ske genom att aktörer skapar skenanställningar inom föreningar eller företag. Man tar även upp falska ID-handlingar och mobilt bankID som en del av problematiken.
Målvakter, bulvaner och möjliggörare är front personer för kriminella organisationer som utnyttjar bidragsutbetalningarna hos Arbetsförmedlingen. Via företagen kan de kriminella ingå i upphandlingar om arbetsmarknadstjänster och därmed ta del av de många miljoner som betalas ut varje år.
Arbetsförmedlingens interna riskanalys
I nästa del av rapporten beskrivs de risker som myndigheten själv har identifierat. Det handlar bland annat om att de externa tjänsterna kan knytas till välfärdsbrotten, att systemstödet försvårar handläggningen av ansökningarna och utredningarna, samt att antal underleverantörer har ökat och det begränsar insynen till eventuella bidragsbrott.
Brist på nödvändig information, otillräckliga sanktionsmöjligheter och avsaknad intern samordning är några av de risker man ser. Man tillägger också att myndigheten saknar riskmedvetenhet när man utformar nya tjänster det inkluderar ersättningsmodellerna.
Fysisk kontroll av legitimation inget krav
Ansökningar av bidrag sker digitalt via nätet idag. Det är en del av den pågående digitaliseringen. Dock saknas det ett krav i processen, en kontrollfunktion av fysisk verifikation av ID-handlingar. Kontrollen saknas även i de inköpta systemen som hanterar ansökningar och utbetalningar. Precis som med Försäkringskassan, som vi skrev om den (länk), är ansökningarna inlämnade under på heder och samvete.
”Kommunikationen mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivare sker oftast genom digitala kanaler och eftersom det inte finns krav på fysisk identifiering (kontroll av legitimation) ges möjligheten för företaget eller föreningen att använda målvakter, bulvaner och/eller utnyttjade-eller falska identiteter.
Enligt den myndighetsgemensamma lägesbilden 2023 framgår att kriminella aktörer förfogar över och kontrollerar flera bank-id med tillhörande konton och kan därmed enkelt och relativt riskfritt begå brott i den utnyttjade identitetens namn och därefter förflytta brottsvinster mellan andra utnyttjade identiteter. ”
Falska anställningar
Att starta ett företag eller förening idag är en väldigt lätt process, den sker enkelt digitalt. Även där bygger verifikationsprocessen på bankID och kravet på fysisk kontroll av ID saknas. Detta skapar möjligheter för de som vill utnyttja systemet och begå bidragsbrott. Kriminella uppger information om falska anställningar eller högre löner än vad som faktiskt betalas ut.
Myndigheten beskriver problemet med att kriminella ”skapar fiktiva företag” eller använder befintliga företag för att ansöka om bidrag. Ansökningar baseras på osanna uppgifter om anställningar, överdrivning av antalet anställda eller ange högre löner än vad som utbetalas.
Arbetsförmedlingen använder den dokumentationen som lämnas in av ansökaren och information från företagsregistret när man beslutar om utbetalningarna. Detta är dock inte tillräckligt för att ta ett korrekt beslut.
Subventionerade anställningar
Processen för utbetalningar av subventionerade anställningar saknar både systemsupport och tillgänglighet av gällande regelverk för handläggarna. Det försvårar arbetet med de nödvändiga kontrollerna för att stoppa bidragsbrott. Arbetsgivarna lämnar in underlag som är baserade på falska uppgifter om löner, arbetstider och andra förmåner. Högre utbetalningar kan då ske både till den anställde men också till företaget.
”De förekommer att de uppgifter som arbetsgivaren intygat i beslutsunderlaget om exempelvis lönenivå, omfattning av arbetstid och kollektivavtalade anställningsförmåner inte stämmer med faktiska förhållanden.”
Det är dock inte bara företagare som lämnar oriktiga uppgifter till Arbetsförmedlingen. Det nämns också om den arbetssökande lämnar intyg som är oriktiga. Det kan vara egna förfalskningar eller intyg utfärdade av kriminella. Detta kan också leda till felaktiga utbetalningar.
Vi avser att publicera fler nyheter ur denna rapport
Christel Prinsén
redaktionschef
