I en nyligen släppt lägesrapport Försäkringskassans allvarligaste risker för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott 2023 har analysavdelningen beskrivit problematiken med avsaknaden av kontrollsystem som vi skrev om igår och överrepresentationen av utrikesfödda som begår bidragsbrott som vi skrev om i fredags.
Man har granskat två huvudområden i rapporten för 2023 ”Vem begår bidragsbrott och varför?” samt “Effekter av kontroller.”
Rapportens fokus har varit att fördjupa kunskapen om vilka som begår bidragsbrott för att kunna stoppa felaktiga utbetalningar och undersöka vilken effekt kontroller har på utbetalningarna.
Analytikern har utvärderat data mellan 2020 och 2023 från felaktiga bidragsutbetalningar samt tittat på vilka individer som fått stora bidrag utbetalt, man har även granskat om det har skett inom flera områden.
”Vi har tittat på hur många individer det handlar om, hur mycket pengar som betalas ut felaktigt, om det har skett inom en eller flera förmåner och om pengarna återbetalas.”
Fåtal individer
Ett fåtal personer har fått ta del av stora summor felaktigt. Detta på grund av de har inlämnat osanna uppgifter eller valt att inte informera Försäkringskassan om ändrade förutsättningar.
”Resultaten visar att ett fåtal individer står för en stor del av de felaktiga utbetalningarna”
Åtta procent av individerna står för 80 procent av felaktiga utbetalningar
Dessa åtta procent som nämns omfattar hela 80% av de pengarna som felaktigt betalats ut. Summorna som utbetalats till den gruppen är 40.000 kronor eller mer. 63% har det endast skett inom en förmån och för 26%inom två förmåner.
”Cirka åtta procent av individerna står för 80 procent av beloppet som har betalats ut felaktigt på grund av att enskilda har lämnat oriktiga uppgifter eller inte anmält ändrade förhållanden.”
”Dessa 8 procent utgörs av individer som har fått 40 000 kronor eller mer i konstaterade felaktiga utbetalningar under fyraårsperioden. De felaktiga utbetalningarna har framförallt skett inom en förmån; 63 procent av individerna har fått felaktiga utbetalningar av en förmån och 26 procent inom två förmåner. Endast tio procent har fått felaktiga utbetalningar i tre eller fler förmåner.”
Analytikern har dragit slutsatsen att eftersom det handlar om större utbetalningar har det skett avsiktligt från individens sida vid inlämnandet av ansökan.
”Eftersom individerna ackumulerat fått större felaktiga utbetalningar kan vi sluta oss till att det till stor del handlar om individer som har gjort avsiktliga fel.”
”Individer med stora ackumulerade felaktiga utbetalningar betalar tillbaka i lägre utsträckning”
I rapporten beskrivs även att enskilda individer (oavsiktliga gruppen) som av misstag lämnat felaktig information har återbetalat i större utsträckning än den avsiktliga gruppen, det vill säga de som medvetet lämnat felaktig information.
Såg lågt som 35% av de som är skyldiga summor över 10.000 kronor visar benägenhet på återbetalning.
Tabellen ovan visar procenten av återbetalningsvilligheten.
Tabellen nedan visar benägenheten för återbetalning av felaktiga utbetalningar. Rapporten skriver också att individer som avsiktligt ansökt och fått utbetalt felaktigt är mindre benägna att återbetala.
Som vi skrev om i första artikeln
“Försäkringskassan har vägt in om sanktionsavgifter skulle ha betydelse, det vill säga böter för angivande av felaktig eller vilseledande information. Man har kommit fram till att det skulle ha en liten eller begränsad effekt eftersom det endast skulle öka skulden för återbetalning. I rapporten konstateras också att systemlösningar inte är en väg framåt så länge uppgifter endast lämnas under heder och samvete-principen utan möjlighet till verifiering av underlaget.”
1.3 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar
Strax över 100.000 personer har felaktigt fått ut 1.3 miljarder kronor, varav ca 10.000 personer är den avsiktliga gruppen som tagit del av 660 miljoner kronor
Christel Prinsén
redaktionschef
