Regeringen presenterade en lagrådsremiss i januari med förslag på skärpta regler för kontaktförbud. Syftet är att ge bättre skydd för utsatta personer, särskilt kvinnor och barn som lever under hot och trakasserier. De föreslagna lagändringarna innebär bland annat att fler personer ska kunna få kontaktförbud och att skyddet blir mer effektivt genom strängare regler och utökad elektronisk övervakning.
Utvidgade möjligheter till kontaktförbud
Ett av de mest uppmärksammade förslagen är att kontaktförbud ska kunna meddelas på fler grunder än tidigare. Exempelvis föreslås att ”otillbörlig övervakning” ska kunna utgöra grund för kontaktförbud. Det betyder att förbudet kan gälla för personer som exempelvis förföljer eller på annat sätt systematiskt kontrollerar någon genom digitala verktyg eller andra metoder.
Regeringen vill även införa en presumtion för kontaktförbud efter allvarliga brott i nära relationer. Detta innebär att en dömd för exempelvis grov kvinnofridskränkning eller grov misshandel automatiskt ska omfattas av ett kontaktförbud om inte särskilda skäl talar emot det.
I en debattartikel i Göteborgsposten skriver bland annat Mikael Damsgaard (M) och Fredrik Kärrholm (M)
” En avgörande förändring är att kontaktförbuden nu kan omfatta betydligt större geografiska områden. I dag omfattar ett kontaktförbud i regel bara den närmaste omgivningen kring bostaden eller arbetsplatsen. För kvinnor, särskilt på mindre orter, är detta otillräckligt – risken att möta förövaren på gatan eller i mataffären är överhängande. Med de nya reglerna kommer större områden kunna omfattas, och för de särskilt utvidgade kontaktförbuden kan det omfatta en hel kommun eller en stadsdel när det behövs för att skapa trygghet.”
Skärpta straff och utökad övervakning
För att säkerställa att kontaktförbud efterlevs föreslår regeringen skärpningar av straffen för överträdelser. Maxstraffet för överträdelse av kontaktförbud höjs till två år för de allvarligaste fallen, och fler förbud ska kunna omfattas av elektronisk övervakning.
Regeringen vill även att polis och åklagare får bättre verktyg för att meddela och verkställa kontaktförbud. Exempelvis föreslås att husrannsakan ska kunna användas för att delge beslut om kontaktförbud till den som förbudet gäller.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Regeringen hoppas att den nya lagstiftningen ska bidra till att minska våld och hot i nära relationer och ge bättre förutsättningar för dem som lever under hot att känna sig trygga.
Christel Prinsén
Redaktionschef
