Språket utgör samhällets bärande struktur. Det rymmer inte bara våra tankar och känslor, utan även våra lagar, institutioner och den gemensamma förståelsen av världen. När språkbehärskningen eroderar, uppstår sprickor som hotar samhällsgemenskapen.
En växande språklig klyfta
Sverige står inför en språklig segregation. Befolkningen kan delas in i tre språkliga nivåer: de som behärskar en basal svenska med mycket begränsat ordförråd, de med något högre kompetens och slutligen de – ofta äldre ochhögutbildade – som behärskar hela språkets register.
När språket förlorar nyanserna tappar vi förmågan att diskutera komplexa frågor. Skillnaderna mellan att ”springa” och att ”rusa”, ”se” och ”titta”, vara ”ledsen” eller ”sorgsen”, påverkar inte bara uttrycksfullhet – det påverkar rättssäkerhet, samhällsdebatt och yrkesutövning. Det är av betydelse om det i en polisrapport sägs att gärningsmannen ”sprang” när han i själva verket ”rusade” och skillnaden mellan om någon ”högg” eller ”stack” kan ha stor betydelse. Nyanser kan ofta vara avgörande för att bedöma uppsåt eller hotbild.
Liknande problem finns inom journalistiken. När en reporter inte vet skillnaden mellan ”holme”, ”ö”, kobbe och ”skär”, för att bara ta ett litet exempel. Och att Sveriges Radio och Sveriges Television inte lever upp till sin uppgift vare sig skriftligt eller muntligt är uppenbart för var och en som ser, hör och läser deras program, nyhetsuppläsningar och texter. Ur sändningstillstånden för 2020-2025:
SR har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten.
Funktionell analfabetism – ett dolt samhällsproblem
cirka 780 000 vuxna (16–65 år) som funktionella analfabeter – det vill säga de når kunskapsnivå 1 eller lägre i PIAAC-undersökningen (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) 2023, vilket innebär att deras läsförmåga är otillräcklig för att klara vardagliga och arbetsrelaterade uppgifter. Det motsvarar ungefär 12 procent av vuxenbefolkningen i den åldersgruppen
PISA-undersökningen 2022 visade att endast en fjärdedel av 15-åringar i Sverige uppnår läsförmåga som räcker för att hantera vardagliga texter.
Detta får konsekvenser, bland annat:
– Minskad demokratisk delaktighet – man förstår inte valinformation eller samhällsdiskussioner.
– Ökad sårbarhet för manipulation – oförmåga att tolka nyanser gör det lättare att vilseleda.
– Sämre arbetsmarknadsutsikter – särskilt inom vård, utbildning och offentlig sektor.
Demokrati kräver språklig precision
Demokratin förutsätter förståelse av begrepp som ”rättssäkerhet” och ”proportionalitet” och skillnaden mellan ”lag” och ”påföljd”. När språket förenklas för att nå fler, förloras ofta den precision som krävs för att analysera samhällsfrågor. Samtidigt begränsas de som vill och kan uttrycka sig mer nyanserat.
Språkets roll i vård och omsorg
I vården och hemtjänsten kan språkliga missförstånd rentav vara farliga. Att tolka en persons ”matthet” som ”mår dåligt” utan nyansering kan leda till felaktig behandling. Den språkliga barriären mellan personal och särskilt, men inte enbart, äldre patienter ökar risken för missförstånd markant om man inte har ett gemensamt språk.
Kulturförlust och social isolering
När människor inte förstår ord som ”skärgård” eller ”allemansrätt” förloras inte bara begrepp, utan även kulturell kontext. Språket bär våra gemensamma värderingar och vår historia. Ett begränsat ordförråd hotar både självkänsla och samhörighet. Personer med ett rikt språk har lättare att uttrycka känslor, formulera krav och förstå andra, vilket ökar känslan av kompetens och delaktighet. Begränsad språkförmåga leder till frustration, passivitet och utanförskap.
De livsviktiga lärarna
Det är inte lätt att vara optimistisk. Från förskolan upp till gymnasiet saknar idag många lärare själva ett korrekt och utvecklat svenskt språk. För att försöka vända utvecklingen krävs inte bara nytänkande och vilja. Det krävs också mycket starka insatser både inom lärarutbildningen för att höja lärarnas språknivå och från lärarna själva att arbeta målmedvetet med dessa frågor. Det gäller inom alla ämnen, där förutom ämnet i sig, även språket ska ha en framträdande roll. Det är den dagliga nötningen och träningen som ger resultat, det finns inga genvägar. Det behövs också en faktisk insikt hos beslutsfattare och lärare om att det inte går att vänta med att starkt fokusera på vårt viktiga gemensamma kommunikationsverktyg, det svenska språket.
George Orwell skrev i sin bok ”1984” om ”Newspeak”, ett språk där nyanser raderats för att minska tankens frihet. Ju färre ord man har tillgång till, desto färre tankar kan vi tänka – och desto svårare blir det att skapa, förstå och förändra ett samhälle. Det är dit vi är på väg om radikala förändringar inte sker.
Merit Wager
