Antalet avgjorda medborgarskapsärenden ökade med omkring 17 procent per månad under årets första kvartal. Samtidigt införs nya krav och förändringar i regelverket från den 6 juni.
Under årets första månader har antalet beslut i medborgarskapsärenden ökat. I januari fattades 2584 beslut. I februari ökade antalet till 3034 och i mars har det stigit till 3562 beslut.
Siffrorna markerar ett trendbrott efter utvecklingen under 2025. Under hösten, och särskilt mellan september och december, minskade antalet avgjorda ärenden kraftigt. Statistiken för april 2026 publiceras i mitten på maj.
Riksrevisionen riktade i en rapport våren 2025 kritik mot Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Granskningen pekade på brister i kontroller, långa handläggningstider och ineffektiv handläggning.
Enligt Migrationsverkets årsredovisning var en viktig orsak att myndigheten införde nya säkerhetshöjande åtgärder. Handläggningen blev mer omfattande, med fler kontrollmoment, vilket bidrog till att färre beslut kunde fattas.
I samband med förändringarna pausades också delar av beslutsfattandet tillfälligt, särskilt i ärenden som kunde leda till bifall.
Bristande kontroller i fokus
Bakgrunden till åtgärderna var identifierade brister i kontrollmomenten. Årsredovisningen visar att obligatoriska kontroller och registerslagningar i många fall inte genomfördes som de skulle.
Det gäller bland annat kontroller mot Schengen Information System samt slagningar mot misstanke- och belastningsregister. Myndigheten bedömer att omfattningen av bristerna varit högre än i andra ärendeslag.
Även utredningen av enskilda ärenden har i vissa fall varit otillräcklig, exempelvis genom att nödvändig dokumentation inte begärts in.
Ökat fokus på handläggningstider
Enligt regeringens styrning för 2026 ska Migrationsverket korta handläggningstiderna och öka produktiviteten i verksamheten.
Myndigheten ska redovisa hur många ärenden som avgörs per anställd, kostnaden per beslut och hur stor andel som avgörs inom fastställda tidsramar.
Samtidigt ska digitaliseringen utvecklas, bland annat genom ökat informationsutbyte och användning av ny teknik.
Ett mål är att minska tiden som personer vistas i migrationssystemet. Barn ska prioriteras så att deras ärenden avgörs skyndsamt.
Ny lag om medborgarskap från 6 juni
Den 6 juni 2026 träder en ny medborgarskapslagstiftning i kraft. Den innebär förändringar i vilka krav som ställs på den som ansöker om svenskt medborgarskap.
Bland annat skärps bedömningen av den sökandes levnadssätt, där brottslighet och andra omständigheter kan få större betydelse. Kraven på att kunna styrka sin identitet stärks också.
- Längre hemvisttid (från 5 till 8 år)
- Krav på kunskaper i svenska
- Krav på samhällskunskap
- Försörjningskrav (egen inkomst)
- Strängare krav på skötsamhet och vandel
- Skärpta krav på styrkt identitet
Det finns även en pågående utredning om att i vissa fall kunna återkalla medborgarskap – exempelvis om det har beviljats på felaktiga grunder eller vid allvarlig brottslighet.
Migrationsverket och andra berörda myndigheter har fått i uppdrag att anpassa arbetssätt och stärka verksamheten inför förändringar i regelverket.
Christel Prinsén
redaktionschef
