Sverige dömer fler utländska medborgare till utvisning efter brott. Men nya siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att många beslut inte får praktisk effekt.
Under perioden 2013–2023 avslutade 5 826 utländska medborgare en fängelseplacering med en utvisningsdom. Av dem fick 48 procent sin utvisning verkställd under uppföljningsperioden 2013–2024.
Stora skillnader mellan olika länder
Brås rapport visar samtidigt stora skillnader beroende på vilket land personen ska utvisas till.
För personer med medborgarskap i västeuropeiska länder verkställdes 82 procent av utvisningarna. Enligt Brå hänger det samman med EU:s regelverk och etablerade samarbetsstrukturer inom unionen.
För personer med medborgarskap i nordafrikanska länder var motsvarande andel 32 procent. Brå pekar bland annat på svårigheter att fastställa identitet, ordna resehandlingar och få till stånd fungerande samarbete med mottagarländerna.
Fortsatt brottslighet efter frigivning
Brås genomgång visar också att 18 procent av de utvisningsdömda lagfördes för nya brott i Sverige efter avslutad fängelseplacering.
Totalt handlar det om 4 197 lagförda brott. Vanligast var tillgreppsbrott, som stod för 37 procent av de nya brotten. Därefter följde narkotika- och smugglingsbrott, med 13 procent.
Personer med medborgarskap i östeuropeiska länder stod för en stor del av de nya brotten. Brå framhåller samtidigt att det hänger samman med att gruppen också var stor bland de utvisningsdömda.
Förvar kostar drygt en miljard
När en utvisning ska verkställas kan personer tas i förvar om det bedöms finnas risk att de avviker. Enligt Riksrevisionen kostade Migrationsverkets förvarsverksamhet drygt en miljard kronor 2024.
Den genomsnittliga kostnaden per inskriven person var omkring 5 500 kronor per dygn. Vid slutet av 2024 fanns 593 förvarsplatser. Regeringens mål är att antalet platser ska öka till 1 000 senast 2029.
Ett mindre ingripande alternativ är uppsikt, där personen exempelvis kan behöva anmäla sig regelbundet hos myndigheter. Den kontrollformen innebär samtidigt en större risk att personen avviker.
Verifiera skrev den 9 april 2026 att ungefär hälften av statens särskilda anslag för återvändandeverksamhet inte användes under 2024 och 2025. Enligt Migrationsverket beror det bland annat på att myndigheten inte planerar för ett bestämt antal verkställigheter, utan att antalet utresor styrs av hur många ärenden som faktiskt kan genomföras.
Pandemin sammanföll med minskning
Verkställighetsgraden ökade från 18 procent 2013 till 60 procent 2019. Därefter minskade andelen under pandemiåren. Enligt Brå hängde nedgången sannolikt samman med praktiska hinder under covid-19-pandemin, bland annat reserestriktioner.
År 2023 hade verkställighetsgraden åter ökat till 58 procent.
Brå pekar också på att gränspolisen byggts ut. Mellan 2016 och 2024 ökade antalet anställda inom gränspolisen med omkring 50 procent. Myndigheten betonar samtidigt att det inte går att fastställa säkra orsakssamband mellan enskilda åtgärder och den ökade verkställigheten.
Regeringen vill skärpa reglerna
Regeringen lade den 1 april 2026 fram en proposition med skärpta regler om utvisning på grund av brott. Förslagen innebär bland annat att fler utländska medborgare ska kunna dömas till utvisning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.
Brås rapport visar samtidigt att domstolarnas beslut bara är en del av processen. För att en utvisning ska genomföras krävs att mottagarlandet tar emot personen, att identiteten kan klarläggas och att resan kan genomföras.
Frågan är därför inte bara hur många som döms till utvisning – utan hur många beslut som faktiskt kan verkställas.
Christel Prinsén
redaktionschef
