Regeringen vill införa en ny och mer ingripande påföljd i svensk rätt – säkerhetsförvaring. Förslaget innebär att personer som bedöms utgöra en hög risk för återfall i allvarlig brottslighet ska kunna hållas frihetsberövade längre än vad deras brott i dag motiverar.
Den nya påföljden riktar sig mot personer som begått allvarliga brott som innefattar angrepp på andra, till exempel grova våldsbrott, vissa sexualbrott och brott som innebär fara för människors liv och hälsa. För att kunna dömas till säkerhetsförvaring krävs att brottsligheten motsvarar minst omkring fyra års fängelse.
Kan hållas kvar efter straffvärdet
Till skillnad från ett vanligt fängelsestraff ska domstolen fastställa två tidsramar: en minimitid och en så kallad ramtid. Minimitiden motsvarar det straff som annars skulle ha dömts ut, medan ramtiden sträcker sig flera år längre.
Efter att minimitiden avtjänats kan den dömde fortfarande vara frihetsberövad eller stå under strikta restriktioner om risken för återfall bedöms kvarstå. I undantagsfall ska ramtiden även kunna förlängas.
Kritik: risk för rättsosäkerhet
Lagrådet riktar flera invändningar mot förslaget. En central kritik gäller rättssäkerheten. Systemet bygger på att domstolar gör prognoser om framtida brottslighet – något som anses osäkert.
Det finns en risk att personer hålls frihetsberövade längre än nödvändigt till följd av felaktiga riskbedömningar.
“Farliga brottslingar ska sitta inne”
– Vissa brottslingar är så farliga att de inte bör släppas ut. Just därför inför vi säkerhetsförvaring, så att serievåldtäktsmän och pedofiler kan låsas in tills de inte längre utgör en fara för det omgivande samhället. Farliga brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor vågar vara ute. Det handlar om rättvisa, säger Gunnar Strömmer.
Christel Prinsén
redaktionschef

















