Folk protesterar mot invasion av turister. Det kan lära oss en del också om invandring.
I Spanien och i synnerhet på Mallorca har under den senaste tiden våldsamma demonstrationer hållits mot turister. Folk har ropat till turisterna att åka hem. Turister har angripits av lokalbor med pistoler – vattenpistoler visserligen, men det kan ju inte vara roligt att bli besprutad med vatten.
Detta har fått många turister att välja andra resmål denna sommar. Turistorterna gapar på sina håll tomma och får man tro brittiska tidningar uppmanas särskilt brittiska turister att komma tillbaka.
Det där kanske man ska ta med en nypa salt. Folk har en tendens att tro att ens egna landsmän bär sig värst åt på utländska turistorter. Jag har hört det om tyskar i Tyskland, holländare i Nederländerna, belgare i Belgien, fransmän i Frankrike och inte minst om britter i Storbritannien. ”Våra landsmän bär sig åt som svin och är en skam på turistorterna” heter det. Och samma sak brukar berättas om svenska ungdomars uppförande på skidorter i alperna.
Turister kommer med tjocka plånböcker och är bra för lokalsamhällenas ekonomi. Så varför mottas de inte med öppna armar och välkomnande gester? Svaret vet vi ju. Det finns de bland dem som bär sig illa åt. Men ärligt talat, vi vet att det inte är hela förklaringen. Välbärgade människor från USA är illa sedda i Mexiko, trots att de kommer med många sköna dollar till fattiga ekonomier. Det spelar ingen roll. Mexikanarna gillar inte att deras stränder och butiker fylls med folk som talar engelska.
Turisterna innebär ett intrång i lokalsamhällena, där lokalborna inte längre ser samma bekanta ansikten på gator och vägar, där de inte längre hör det egna språket och där fastighetspriserna skjuter i höjden så att de inte längre har råd att köpa sig hus där de vill.
”Mig tycka turist trist”, som Povel Ramel sjöng en gång. Men trots att vi vet detta och väl kan sätta oss in i ortsbornas reaktion mot turisterna, vägrar många av oss att dra den uppenbara slutsatsen.
Så låt oss ta det ett varv till. Folk reagerar negativt när främmande människor bosätter sig i deras hembygd, trots att det är jättebra för ekonomin. För den händelse alla ännu inte förstår var vartåt detta resonemang lutar, låt oss ta ett exempel till.
Lionel Shriver skriver i sin bok ”Abominations” (2022, i min översättning):
”Om tiotals miljoner vita västerlänningar immigrerade till utvecklingsländer – om liverpoolbor strömmade till Lagos – skulle vänstern begråta massflytten som nykolonialism. En sådan vit flykt skulle fördömas som den invasion det vore. Men för vår tids vänster måste ickevita kulturer skyddas, bevaras och uppmuntras, medan onda europeiska kulturer förtjänar att upplösas. Denna händelseutveckling är varken rättvis eller gångbar.”
Men när det motsatta sker, att folk invandrar till vår del av världen, förväntas människor stillatigande acceptera det. Om de inte finner sig i förändringen, fördöms de som rasister. Men efter femtio år av stor invandring, uppmuntrad av politikerna, men kritiserad av folkflertalet, har nu en del politiker börjat tala med annat språkbruk.
De förstår fortfarande inte vad det grundläggande problemet är. De vill utvisa kriminella invandrare. Ja det borde ju vara en självklarhet! Nu vill regeringen undersöka invandrares värderingar.
Dagens kriminalitet är till mycket stor del ett problem skapat av invandringen. Så visst är det bra att det uppmärksammas. Ett samhälle som försöker styra hur folk tänker är ett farligt samhälle, så det där med att kartlägga värderingar finns det anledning att vara misstänksam mot. Men när värderingar är av ett sådant slag att det leder till handlingar som är förbjudna i Sverige innebär det allvarliga problem för Sverige. Sådana handlingar kan dock bekämpas utan en kartläggning av värderingar.
Men invandring handlar också om en annan aspekt. Det är ju bra för ekonomin på turistorter att turisterna kommer dit. Trots det vill lokalbefolkningen få bort dem. De välbärgade amerikanarna längs Mexikos kust bidrar till att infrastrukturen byggs ut, med bättre vägar och elnät för lokalbefolkningen. Trots det vill folk inte ha dem. I detta fall är det ju en märklig ironi att många mexikanare samtidigt försöker ta sig till USA.
När invandring diskuteras i Europa framställs de som motsätter sig invandringen som idioter, eftersom de inte vill inse hur viktig invandringen är för ekonomin. Men exemplen från turistorterna kanske kan få oss att inse att detta inte är en penningfråga.
Lionel Shriver skrev raderna jag citerade ovan för tidningen ”The Spectator” 2021 och rubriken löd ”Skulle du vilja att London blev översvämmat av amerikanare som mig?”. Det handlar om att varje plats har sin atmosfär, sin kultur, sin känsla. Att de som eftersträvar stor invandring ideligen påstår att det inte finns någon svensk kultur, är därför helt enligt regelboken. För det kvittar om alla invandrare som kommer är laglydiga och goda människor, med de bästa värderingar. De kommer att förändra platsen där de bosätter sig om de är för många till antalet.
Invandrarna kanske gör att en riktig skithåla blir ett underbart ställe. Men folk som bor i en skithåla gillar ofta skithålan som den är. Folk motsätter sig helt enkelt förändringar, åtminstone om de är för stora och det går för fort.
Alla förändringar går inte att förhindra och det är inte ens önskvärt att de förhindras. Men det är ingen ursäkt för att framtvinga förändringar som går att förhindra. Lagom är som vanligt bäst. Londonbor har inget emot amerikanare om de kommer i lagom mängd. Människor på turistorter skulle välkomna turister om de kom i lagom antal. Och svenskar skulle välkomna invandrare så länge strömmen inte är för stor.
Och – det har öppenheten inför invandrare från Ukraina visat – människor är beredda att dela med sig och finna sig i att hembygden förvandlas när det verkligen är allvar.
Men då måste det verkligen vara allvar.
Dan Korn
