Tänk dig att du ser statsminister Ulf Kristersson i en video som lovar dig snabba pengar på kryptoinvesteringar. Du klickar – och förlorar allt. Tusentals svenskar luras varje år av falska annonser på Facebook och Instagram, medan nätjättarna tjänar miljoner på bedrägerierna.
Inget bolag som bedriver nättrafik kan undgå att omedelbart upptäcka att en annons de tar in är oseriös. Ändå publicerar de den och vägrar agera förrän anmälningarna haglar in.
Kända personers foton och röster används för att locka folk till investeringar i kryptovalutor. Deras budskap presenteras allt mer sofistikerat: med hjälp av AI kan de välkända personerna fås att tala och röra sig på ett sätt som gör att det är lätt att tro att det verkligen är de välkända personerna man ser och hör. Bedragare använder deepfake-teknik för att skapa falska videor.
Bedrägerierna drabbar äldre och yngre, fattiga och rika
I Jämtland erbjöds en person via en utländsk bluffirma att göra kryptoinvesteringar och lurades att överföra pengar till en falsk plattform. Förlust 5 miljoner kronor. (SVT 2025-02-12).
En svensk kvinna fick ett falskt SMS om ”extrajobb” via kryptohandel; bedragare tog över hennes BankID och tömde kontot efter verifiering. Hon förlorade 10.000 kronor. (Säkerhetskollen 2024-09-02).
Den här typen av bluffar har pågått i åratal och pågår fortfarande, allt mer sofistikerat. Nätbolagen vet vilka annonsörerna är och kan följa klagomålen på nätet. Men de tar inte bort de bedrägliga inläggen…
Facebook och Instagram (Meta) tjänar pengar på scam-annonser
Utländska aktörer utnyttjar sociala medier och AI-genererade annonser för att lura människor att investera på falska plattformar. Enligt rapporter från Finansinspektionen och Polisen hör Facebook och Instagram (båda ägda av Meta) samt YouTube (Google) till de plattformar som publicerar flest kryptoscam- och falska investeringsannonser. De maskeras ofta som nyhetsartiklar med kändisbilder och videor som berättar om ”lyckade investeringar” och får många klick.
I programmet Ekonomibyrån i Sveriges Television den 17 oktober diskuterades det faktum att ”över 5000 svenskar hittills i år har blivit offer för ett pyramidliknande scam, där bedragare blåser upp värdelösa aktier. Offren har tillsammans förlorat runt en halv miljard kronor.” Svenskar förlorar livsbesparingar – medan nätjättarna fortsätter kassera in.
Kryptobluffarna har varit ett växande problem i Sverige
Finansinspektionen (FI) varnade under 2024 för 4500 misstänkta företag och webbplatser där AI och kända personer användes som lockbeten för kryptoinvesteringar. Enligt Polisen genererade investeringsbedrägerier år 2024 cirka 1,7 miljarder kronor i brottsvinster. Vid analys identifierades 316 anmälningar där individer rapporterade att de förlorat mer än en miljon kronor under 2024. Trots dessa enorma brottsvinster låter nätbolagen fortfarande annonserna ligga kvar – och tjänar själva pengar på dem.
Plattformar har börjat neka eller begränsa falska annonser
Facebook och Google införde globala förbud mot krypto-annonser 2018 på grund av scams, men luckor finns och de kritiseras fortfarande för att släppa igenom 10–20 % av dem.
TikTok har infört strikt förbud mot krypto-innehåll och annonser sedan 2021.
Efter en policyuppdatering 2021 begränsade X sina kryptoannonser och färre scams har rapporterats i Sverige.
Problemen kvarstår dock. Scams kommer ofta från utlandet och man använder VPN:er för att kringgå regler. Specifika siffror för Sverige finns inte i offentliga rapporter, men plattformar uppskattas tjäna tiotals miljoner kronor årligen på de här falska kampanjerna innan de stoppas. Meta och Google vet givetvis detta – men väljer att fortsätta ta betalt.
Krav bör ställas på plattformarna
Det räcker inte att varna enskilda människor för bluffar – nätjättarna måste sluta tjäna pengar på våra förluster. Så länge Meta och Google prioriterar annonsintäkter framför säkerhet för användarna så kommer bedrägerierna att fortsätta.
Volymen av bluffinlägg och automatiserade system, ibland kanske också juridiska gråzoner, gör förstås att det finns svårigheter för nätbolagen att stoppa alla falska kampanjer på sina plattformar. Trots detta är det deras ansvar att inte medverka till kriminalitet. En del skarpare försök att förändra situationen är att:
- införa obligatorisk verifiering av annonsörer.
- programmera om algoritmer så att de flaggar för misstänkt falska annonser före publicering.
- snabba upp handläggningstiden så att bedrägligt innehåll tas ner inom 24 timmar efter anmälan.
Det är moraliskt oacceptabelt att företag med miljardvinster låter bedragare köpa annonsutrymme.
Avslutande reflektion
Med de allt mer sofistikerade sätten att lura och bedra människor är det även viktigt att användare av sociala medier är misstänksamma mot allt som ser ut och låter för bra. Det egna ansvaret för att inte låta sig luras behöver också betonas.
Merit Wager
Förebyggande råd från Polisen och Finansinspektionen
- Verifiera alltid plattformar via FI:s register (från okt 2025 krävs tillstånd för kryptotjänster).
- Använd inte fjärrstyrningsprogram; rapportera SMS till 7726 och anmäl till polisen omedelbart.
- Undvik investeringar baserat på sociala medier-annonser – ingen ”garanterad vinst” finns.
- För mer information: Se Polisen.se eller FI.se för varningar.
