Migrationsverket fick 63,2 miljoner kronor för att finansiera utresor för avvisade och utvisade. Under både 2024 och 2025 användes ungefär hälften.
Anslaget 1:7 – som ska täcka direkta kostnader för att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut – utnyttjades till 54 procent 2024 och 50 procent 2025. Det framgår av myndighetens årsredovisning.
Vad täcker anslaget?
Anslaget består av tre delar. Den första och tyngsta avser direkta kostnader för verkställigheter: resor till hemlandet, anskaffning av resehandlingar och personalkostnader vid eskorterade resor. Den andra delen, på upp till 21 miljoner kronor per år, finansierar avtal med internationella organisationer som hanterar reintegreringsstöd för återvändare. Den tredje, på upp till 7 miljoner kronor per år, täcker Migrationsverkets observatörsroll vid tvångsvist återvändande via polisen.
Enligt myndigheten är det inom den första delen – de direkta verkställighetskostnaderna – som överskottet är störst.
Ingen planering för ett bestämt antal
En central förklaring till utnyttjandegraden är att Migrationsverket inte planerar för ett bestämt antal verkställigheter. Hur många utresor som genomförs beror på hur många som får avslag på sin ansökan, vilket i sin tur styrs av det löpande ansökningstrycket. Myndigheten lämnar prognoser fyra gånger per år men sätter inget mål för antalet genomförda utresor.
Tusentals ärenden lämnades till polisen
Av dem som fick ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut valde en del att inte följa det. Under 2025 lämnades 4 037 ärenden över till polisen, antingen för att personerna avvikit eller för att tvång bedömdes nödvändigt. Det är en minskning från 4 738 ärenden året innan. Ungefär 86 procent av överlämningarna 2025 skedde på grund av avvikelse.
Migrationsverket arbetar enbart med självmant återvändande och betonar att det ytterst är individens eget ansvar att följa beslutet och lämna Sverige.
Personalkostnader bärs av annat anslag
Migrationsverket understryker att anslag 1:7 inte bär den tyngsta delen av återvändandearbetets kostnader. Den största delen utgörs av personalkostnader som belastar anslag 1:1.
Inga uttalade mål om utnyttjandegrad
Myndigheten uppger att det saknas ett uttalat mål om att öka utnyttjandegraden för just detta anslag. Däremot finns mål i regleringsbrevet om att öka andelen som återvänder självmant och att effektivisera användningen av uppsikt. Om det arbetet ger resultat kan det i förlängningen leda till att fler verkställigheter genomförs – och att mer av anslaget används.
Uppgifterna bygger på Migrationsverkets årsredovisning och svar på frågor från redaktionen.
Christel Prinsén
redaktionschef
