Systemhotande brottslighet Per Nichols, förundersökningsledare på Särskilda åklagarkammaren och som lett förundersökningen hos polisens fristående enhet för Särskilda Utredningar, berättar på presskonferensen i centrala Stockholm att närpolisen i Sollentuna började misstänka ett läckage från tingsrätten då beslut om hemlig telefonavlyssning som tagits i tingsrätten där hon är anställd inte gav de förväntade resultaten.
Efter att Särskilda Utredningar, (SU), den helt fristående polisavdelning som leder polisutredningar riktade mot högt uppsatta politiker, poliser och centrala ämbetsmän som domare och åklagare och personal inom andra brottsutredande myndigheter som Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Försvarsmakten (militärpolisen) samt kungafamiljen, tagit över undersökningen, framkom det att personer som varit föremål för hemliga tvångsåtgärder beslutade av tingsrätten efter åklagares begäran, inte betett sig på ett rimligt sätt.
– Det här är mycket allvarlig brottslighet som undergräver rättsväsendets förtroende och möjlighet att utreda misstänkta brott. Därför är det viktigt att domstolen får göra en prövning. Här finns också möjlighet för domstolen att pröva den nya lagstiftningen grovt brott mot tystnadsplikt som började gälla den 1 augusti i år, säger Per Nichols.
Åtalspunkterna handlar om grovt brott mot tystnadsplikt, brott mot tystnadsplikt, grovt dataintrång och dataintrång av normalgraden.
Misstankarna mot den 32-åriga kvinnan sträcker sig längre bak i tiden än den 1 augusti i år. Kvinnan har enligt åtalet förmedlat uppgifter om hemliga tvångsmedel och hemliga handlingar i övrigt för domstolsverksamheten. Fram till den 31 juli innebar det brott mot tystnadsplikt och därefter grovt brott mot tystnadsplikt.
Hon åtalas också för grovt dataintrång för att vid två tillfällen ha låtit mannen i det kriminella nätverket få använda hennes dator innehållande domstolens ärendesystem där han har kunnat surfa runt fritt.
– Vi har i denna utredning använt oss av telefonavlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning. Vi bedömde det som nödvändigt att använda oss av dessa metoder för att kunna utreda brotten. Jag vill påstå att vi har gedigen bevisning, säger Per Nichols, som vid pressträffen framstår som optimist vad gäller möjligheterna att få en fällande dom i Stockholms tingsrätt.
Åklagaren har inte fullt ut lyckats klargöra motivbilden bakom kvinnas agerande, men säger att det funnits en relation mellan kvinnan och en gängkriminell man. Exakt hur den här relationen ser ut har dock inte kunnat klargöras, då kvinnan lämnat olika uppgifter under utredningens gång.
SVT uppger att det kriminella nätverket det handlar om i detta fall är det så kallade Turebergsnätverket.
Chefsåklagare Nichols konstaterar samtidigt att det inte verkar finnas en ekonomisk motivbild, då de inte funnit några som helst spår av ekonomiska transaktioner till kvinnan. Hon har i vissa förhör sagt att det funnit en hotbild mot henne, något som inte heller kunnat styrkas i sak av polisutredningen.
– Vi ser den här typen av handlingar som möjliggörare till att hålla liv i konfliktmiljöerna, säger Anna Benedetti, chef för utredningsenheten på Avdelningen för särskilda utredningar, som också deltar i fredagens pressträff.
Benedetti konstaterar att konsekvenserna är svåra att exakt peka på, men det är helt uppenbart att den här typen av möjliggörare är av stort intresse för kriminella individer och nätverk.
– Det är en aspekt att komma ihåg – att kriminella letar sårbarheter. Den svagaste länken kan ofta vara en individ, säger hon.
Målet avgörs av Attunda tingsrätt men handhas av jävsskäl i Stockholms tingsrätt. Huvudförhandlingen är planerad att ta två dagar med start onsdagen den 22 november.
Den åtalade kvinnans försvarsadvokat är Johan Eriksson.
Målnr Attunda tingsrätt: B 11763-23
Fotnot: Till hemliga tvångsmedel räknas telefonavlyssning (så kallad hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation), kameraövervakning, rumsavlyssning samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, vilket innebär att man hämtar in uppgifter om vilka som har talat i telefon och när samtalen ägt rum, men inte vad som sagts. Till hemliga tvångsmedel räknas även hemlig dataavläsning, som är en ny tidsbegränsad lag som gäller sedan 1 april år 2020.
Andreas Henriksson
Redaktionschef
