Foto: Swedbank
I dag på måndag förmiddag tisdagen den 4 oktober startar den. Årets mest uppmärksammade rättegång alla kategorier i Stockholms tingsrätt. Rättegången mot Birgitte Bonnesen, tidigare chef och vd för Swedbank.
Åtalet handlar om grovt svindleri med mera mot bakgrund av bankens långvariga och systematiska misstänkta penningtvätt i Estland. Åklagaren menar att Bonnessen medveten mörkade känslig information under början av den offentliga delen av skandalen. Rättegången handlar alltså inte om den rysk/baltiska penningtvätten i Swedbank som misstänks ha pågått under ett decennium, utan om vad Bonnesen visste om bankens baltiska kunder, samt hennes och bankens informationsgivning till aktieägarna och marknaden, och hur bankens dåvarande AML såg ut.
AML står för Anti Money Laundrying och är ett regelverk som banker och finansbolag använder sig utav för att förhindra ekonomisk brottslighet som penningtvätt. Detta regelverk säger att bankerna måste hitta rutiner och system för att identifiera och kartlägga kunder som bryter eller misstänks bryta mot regelverket. Det handlar om kundkännedom som det kallas i branschen. På engelska talar bankerna om KYC (know your customer). Det är Finansinspektionen som har det övergripande ansvaret att se till att bankerna följer de regler som finns för att förhindra att de utnyttjas för penningtvätt.
Det har gått några år sedan nyheten slog ned som en bomb. Den 20 februari 2019 kunde SVT:s Uppdrag Granskning avslöja att Swedbank det senaste årtiondet kan ha använts för misstänkt penningtvätt i Baltikum på sammanlagt 40 miljarder kronor. Denna summa kom senare när skandalen fortsatte att växa öka markant.
Avslöjandet försatte aktiekursen i fritt fall och efter det följde ett koppel av nyheter om vilseledda myndigheter, startade utredningar och polisrazzior. Finansinspektionerna i Sverige, Estland och USA startade utredningar om bankens baltiska verksamheter. Svenska Finansinspektionen utdömde en bot om 4 miljarder kronor för “allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvätt”. Det är den högsta bankboten hittills i Sverige.
Den är dock inte högst bland svenska börsbolag. Ericsson har för ungefär tre år sedan nått en uppgörelse i sin egen lilla mutskandal och kom att betala drygt 1 miljard dollar i böter till den amerikanska finansinspektionen SEC. Det totala beloppet, 10,1 miljarder kronor, innebär att Ericsson alltså tog över det mindre smickrande svenska rekordet i grenen internationella korruptionsböter.
Swedbanks tveksamheter i Baltikum i kombination med en direkt svag och/eller felaktig kommunikation ledde till att den dåvarande vd:n Birgitte Bonnesen snart fick sparken och senare även kom att delges misstanke om brott. Kort därpå klev bankens ordförande Lars Idermark åt sidan, och resten av styrelsen byttes ut. Rutinerade Göran Persson som vi alla känner som bonde i Sörmland, samt tidigare finansminister och statsminister, rekryterades till ny ordförande i styrelsen och fick som första uppgift att hitta bankens nästa vd, för att återuppbygga förtroendet och städa banken uppifrån. När Bonnesen sparkades fick hon med sig 25,5 miljoner kronor i avgångsvederlag och lön under uppsägningstiden som fallskärm.
Styrelsens val som ny vd föll på Jens Henriksson, vid den tiden vd på Folksam och med en bakgrund som bland annat vd för Stockholmsbörsen och högt uppsatt tjänsteman på Internationella Valutafonden, IMF, i Washington DC. Dessutom hade han arbetat som statssekreterare åt Göran Persson på finansdepartementet efter den socialdemokratiska valsegern 1994, och var således redan samkörd med sin ordförande. Han tillträdde tjänsten på Swedbank 1 oktober 2019.
Anklagelserna
• Åtalet, som tidningen Dagens Industri sammanfattar det, gäller i första hand grovt svindleri, i andra hand grov marknadsmanipulation, dels den 23 – 24 oktober 2018, dels den 29 januari 2019, samt den 20 februari 2019. Enligt åklagaren består brottet i att Birgitte Bonnesen i sin roll som vd spridit vilseledande uppgifter om Swedbanks åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstankar om penningtvätt.
• Åtalet gäller även obehörigt röjande av insiderinformation. Enligt åklagaren har Bonnesen vid ett möte med Swedbanks största ägare den 18 februari 2019 avsiktligt röjt insiderinformation om innehållet ur ett kommande avsnitt av SVT-programmet Uppdrag granskning.
Försvaret
• Birgitte Bonnesen och hennes försvarare, advokat Per E Samuelsson, har hållit en låg profil inför huvudförhandlingen, men klart är att hon via sitt ombud nekar till alla anklagelser och hävdar att Swedbanks nya ledning – med ordförande Göran Persson och vd Jens Henriksson – gjort henne till syndabock för att tvätta bankens varumärke.
• De uttalanden som Birgitte Bonnesen gjorde, och som ligger till grund för åtalet, var enligt försvaret ”helt normala inslag i hennes arbete som verkställande direktör” och hela utredningen mot henne handlar om att ”märka ord”.
När?
• Huvudförhandlingen börjar den 4 oktober klockan 09.15 i Stockholms tingsrätt sal 27. Målnumret är B 84-22. Totalt är 21 förhandlingsdagar planerade enligt följande:
• Åklagarens sakframställning: 4, 5, 6 oktober
• Försvarets sakframställning: 10, 11, 12, 13 oktober
• Förhör: 18, 19, 20, 25, 26 oktober samt 8, 9, 10, 14, 18, 21 november
• Slutanföranden: 22, 24, 25 november
Var?
• Förhandlingen äger rum i Stockholms tingsrätt, sal 27, Rådhuset, Scheelegatan 7 i Stockholm.
Vilka?
• Totalt har 32 personer kallats att vittna vid sidan av Birgitte Bonnesen:
• Åberopade av åklagaren: Viveka Strangert, Johan Rosén, Jan Fecko, Håkan Bengtsson, Andréas Hobbelin, Erling Grimstad, Gregori Karamouzis, Camilla Vegelius Hellgren, Christina Claeson, Josefine Nygren Uppling, Eva De Falck, Magnus Uggla, Ulrika Francke, Nils Hansson och Oskar Börjesson.
• Åberopade av åklagaren och försvaret: Gabriel Francke Rodau, Cecilia Hernqvist, Marcus Neckmar och Carina Lundberg Markow.
• Åberopade av försvaret: Jan Andersson, Anette Björkman, Ramsay Brufer, Stig-Göran Denisson, Ossian Ekdahl, Gusten Granström, Lennart Haglund, Arne Lööw, Dag Olof Nordström, Carina Sverin, Emelie Westholm och Joakim Bornold.
Höjdpunkter?
• Vid sidan av parternas sakframställningar och slutanföranden är det några förhör som på förhand framstår som mer intressanta än övriga:
• Birgitte Bonnesen: 18 och 19 oktober.
• Viveka Strangert (tidigare compliancechef på Swedbank): 20 oktober 09:15-11:15.
Compliance handlar om bankens regelefterlevnad. En storbank som Swedbank har ett gediget och fylligt regelverk att följa i sin dagliga verksamhet på såväl operativ som strategisk nivå
• Andréas Hobbelin (arbetade åt Swedbank med penningtvättfrågor i Baltikum): 25 oktober 13:30-16:30
• Erling Grimstad (advokat som larmade om brister i Swedbanks penningtvättarbete): 26 oktober 09:15-11:15
• Cecilia Hernqvist (tidigare compliancechef på Swedbank): 10 november 13:30-16:30
Vikten av Hernqvists vittnesmål kan inte underskattas. Hon var under en kortare period bankens compliancechef, men är mycket tyngre än vad den titeln signalerar. Hon är en långvägare i banken med uppdrag som chefsjurist, styrelsesekreterare och kommunikationschef. Enligt uppgifter till Verifiera från en källa med god insyn i bankens inre liv har hon varit Bonnesens närmaste och viktigaste rådgivare. Hon är således nyckelspelaren i det komplicerade spel i den anrika folkrörelsebanken som nu rullas upp inför tingsrätten, vid sidan av vd:n själv.
Mer av intresse
Kommer banken nuvarande styrelseordförande Göran Persson och vd Jens Henriksson kallas att vittna? Svar nej. Den här rättegången handlar om händelser och verksamhet i banken som utspelades innan dessa två tungviktare klev in i banken med uppdrag att städa upp i den baltiska penningtvättshärvan och diverse övriga surdegar. Eller som bankens nuvarande chef Jens Henriksson uttryckt det hela: ”historiska tillkortakommanden” samt ”Swedbank har inte haft tillräckligt bra styrning och intern kontroll och därmed har misstänkta penningtvättare kunnat utnyttja Swedbank.”
Det samlade värdet av alla misstänkta transaktioner som passerat Swedbank mellan åren 2014-2019 uppgår till över 370 miljarder kronor. Det konstaterade bankens egen internationella advokatrapport, skriven av den brittiska advokatbyrån Clifford Chance, medlem av det som kallas ”Magic Circle”, vilket är en grupp Londonbaserade multinationella advokatbyråer. Rapporten resulterade i att bankens styrelse skrotade Birgitte Bonnesens miljonfallskärm, den som omnämnts ovan.
Den internationella advokatbyrårapporten som Swedbank beställde ligger publicerad på bankens sajt för vem som helst att ta del av. Här är länken till den svenska sammanfattningen:
https://internetbank.swedbank.se/ConditionsEarchive/download?bankid=1111&id=WEBDOC-PRODE57526789
Andreas Henriksson
redaktion@verifiera.se
