Vänsterpolitiker skyller brister på vinstjakt. Men problemen är större än så.
Ekot avslöjade nyligen allvarliga brister hos vårdföretaget Patia. Avhoppare från olika gäng hade placerats ihop, kunde knarka och ha fester. I ett bråk dödades en man, vilket inte anmäldes till Ivo.
Som svar på skandalen kräver S, V och MP nu att vinstdrivande företag stoppas. Amanda Lind (MP) kommenterade: ”Har man möjlighet att plocka ut vinst kommer det att dra till sig oseriösa aktörer”.
Men detta är en simpel lösning. Grundproblemet är nämligen inte att privata företag driver verksamhet, utan att det offentliga misslyckats.
Visst bör själviska roffare portas från välfärden, men verksamheterna kommer inte att fungera fläckfritt bra bara för att politikerna tar över, eftersom de är medskyldiga.
Det är beställarens fel om skurkaktiga latmaskföretag lyckas få kontrakt som inte ställer krav på vad de ska leverera. Byråkraterna hanterar våra skattepengar slarvigt om de inte specificerar vad de betalar för.
En polis kommenterade händelserna på Patio: ”Jag tror att de hade väl lite för mycket fritid. De skulle nog behövt gå i skolan eller gå klart sin gymnasieutbildning eller någon lärlingsplats kanske.”
För ett par år sen avslöjades att Fryshuset myglade med sitt avhopparprogram Passus. En kille berättade för Sydsvenskan att de ”drack kaffe och käkade bullar i tre månader”.
Vilka aktiviteter klienterna ska delta i bör naturligtvis regleras tydligt i överenskommelsen med kommunen. Varför gjordes inte det? Det är enkelt att beskylla bolagen, men i botten finns naiva tjänstemän.
Lagstiftningen har också varit otydlig kring vem som är ansvarig för avhoppare, hur kommuner ska arbeta med frågan eller om de ens måste.
Branschen saknade länge rejäla kontroller. Först från april 2024 krävs tillstånd för att bedriva verksamhet. När Sydsvenskan frågade Ivo 2023 om de haft tillsyn av avhopparprogram blev svaret: ”På rak arm kan vi inte erinra oss om att någonsin ha fått in en anmälan eller ett klagomål som gäller avhopparverksamheter”.
Det är inte konstigt om det sker oegentligheter om ingen granskar och kräver. Tyvärr är inte alla människor genomgoda, skötsamma och hårt arbetande. Så är det bara. Avtal skrivs av en anledning.
Nu vill alla partier vill ha starkare nationell styrning. Men varför har det gått så trögt?
Redan 2016 konstaterade Brå att hjälpen till avhoppare utanför storstäderna måste bli bättre och 2019 utlovade den rödgröna regeringen ett nationellt avhopparprogram i sitt 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.
Det landade dock bara i en tillfällig samordnare och dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) verkade ha glömt regeringens löfte. Han sa i SVT: ”Staten kan inte lösa alla problem åt kommunerna”.
Dessvärre verkar lokalpolitiker inte lyckas snacka ihop sig. 2021 avslöjade SVT att få kommuner erbjöd avhopparverksamhet och att skillnaderna över landet är stora. De flesta önskade sig nationell styrning. En rapport från SNS föreslog för ett par år sen samordning då det saknades både kunskap och rutiner lokalt.
Politiker och tjänstemän har således stor skuld i kaoset på Patia. Det är infantilt att tro att kommunalt styrda verksamheterna skulle vara bättre automatiskt, eller immuna mot felaktigheter. Nyligen avslöjades till exempel att en kvinna som jobbade på en verksamhet för avhoppare i Borås stad hade en relation med en gängkriminell.
När vänstern återigen är fast i hackande på privata företag bör vi påminna om komplexiteten, samt att de grävt sin egen grop.
Och viktigast av allt: Även om det är bra att hjälpa kriminella som vill lämna brottsligheten bör störst fokus läggas på att barn inte ens attraheras av en kriminell karriär. Idag står 10-åringar i kö i hemliga chattar för att mörda och spränga, så även om några få hoppar av – till enorma summor för samhället – är det allra bästa att föräldrar och andra vuxna uppfostrar de små.
När goda värderingar finns inuti blir Sverige tryggare. Då har Patia ingen att vårda.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör på Hjärtat till Höger
