Socialdemokraterna har nyligen föreslagit att karensavdraget ska avskaffas, vilket skulle innebära att arbetstagare får sjuklön även för den första sjukdagen. Förslaget skulle visserligen gynna dem med osäkra ekonomiska förhållanden och återkommande sjukfrånvaro. Men historien och ekonomisk rationalitet visar att detta inte är rätt väg att gå. Istället bör vi fokusera på att införa ett karenstak, vilket skulle skydda de mest utsatta utan att uppmuntra till överdriven sjukfrånvaro och belasta samhällsekonomin.
När karensdagen togs bort 1987 ökade sjukfrånvaron dramatiskt, vilket är ett historiskt misstag som Expressens ledarredaktion lyfte i en ledartext (Expressen, 2024). Detta visar att avskaffandet av en form av självrisk i sjukförsäkringen kan leda till missbruk. Inom sex år var nämligen sjukfrånvaron så pass hög att regeringen tvingades återinföra karensdagen. Det är svårt att se varför vi idag skulle förvänta oss ett annorlunda resultat om vi återigen avskaffar karensavdraget. Tvärtom finns det en påtaglig risk att vi återupprepar misstaget, och detta till en kostnad som uppskattas till omkring 24 miljarder kronor per år. Läs den meningen igen. Pengar som borde användas till långt mer behövande satsningar som sjukvård, försvar och rättsväsende.
Men det är inte bara en fråga om pengar. Att avskaffa karensavdraget kan också leda till en ökad korttidsfrånvaro. Vi vet nämligen att korttidsfrånvaron bland yngre anställda redan är högre än bland äldre kollegor, vilket beror på att de tenderar att se allvarligare på mindre åkommor och att de inte alltid känner sig lika engagerade på sina arbetsplatser. Detta kan förstärkas om det blir ännu lättare att sjukskriva sig utan några ekonomiska konsekvenser.
Vidare finns det en anledning till att nästan alla försäkringar har en självrisk, nämligen att det motverkar överutnyttjande. Det är ett system som bygger på en balans mellan skydd och ansvar. Att slopa karensavdraget helt skulle rubba denna balans och riskera att skapa ett “okamratligt” beteende. Som Expressen nämnde i sin text, påpekade hälsoföretaget Feelgood i en rapport att korttidsfrånvaro ibland kan bero på irritation över en chef eller en vilja att följa sportevenemang snarare än verklig sjukdom.
Detta innebär dock inte att vi ska ignorera de utmaningar som karensavdraget skapar för dem som ofta är sjuka. För personer med återkommande sjukfrånvaro, särskilt i lågbetalda och kvinnodominerade yrken där möjligheterna att arbeta hemifrån är begränsade, kan karensavdraget vara avsevärt påfrestande och orättvist. Här kommer förslaget om ett karenstak in som en mer rimlig lösning. Ett karenstak, där avdraget upphör att gälla efter det sjätte sjuktillfället under en tolvmånadersperiod, skulle minska inkomstbortfallet för dem som drabbas hårdast utan att helt eliminera incitamenten för att arbeta när man är kapabel till det.
Den interna utredning som presenterades på socialdepartementet i slutet av 2023 föreslår just detta. Ett införande av karenstaket skulle således skydda de mest sårbara grupperna i samhället, såsom vårdbiträden, barnskötare och förskollärare som ofta har begränsade ekonomiska marginaler och hög sjukfrånvaro. Samtidigt bibehåller vi ett system som förhindrar överutnyttjande.
Det vore därför dumdristigt att avskaffa karensavdraget.
Filip Linnert
högerkonservativ debattör
