Medan Danmark, Finland, Norge och Island alla tillämpar läroplikt, är Sverige ensamt i Norden om att tillämpa skolplikt som innebär att alla barn fysiskt ska närvara i skolor oavsett om miljön fungerar för dem eller inte. Även om det är en försvinnande liten andel familjer i de övriga nordiska länderna som utnyttjar möjligheten till hemundervisning så finns i alla fall möjligheten till det. Det är kanske dags att ta reda på mer om läroplikten och om hur den fungerar i de nordiska grannländerna? Dags att undersöka om det också i Sverige går att införa ett något mer flexibelt system som sätter barnens lärande i centrum, inte var detta lärande ska ske.
Läroplikt fungerar i de övriga nordiska länderna
Läroplikt innebär att barn har rätt och skyldighet att få utbildning, men inte nödvändigtvis i en skola. Skolplikt, som gäller i Sverige, betyder att barn måste närvara fysiskt i en skola.
I Finland övervakar kommunen att hemundervisade barn får en utbildning som motsvarar den som ges i skolan. I Norge regleras ”privat undervisning” under opplæringsloven, där kommunen har tillsynsansvar. I Danmark tillåts hemundervisning enligt Friskoleloven, med kommunal kontroll som visar att undervisningen motsvarar den offentliga skolans mål. På Island gäller samma princip – barn ska få utbildning, men det behöver inte ske i skolbyggnaden.
Svenska familjer flyttar utomlands
Den rigida svenska skolplikten, där undantag inte medges, har lett till att flera familjer känt sig tvungna att lämna landet. Vi har sett exempel på familjer som flyttat till Åland (Finland), Thailand och andra länder där läroplikt råder för att kunna ge sina barn en utbildning som fungerar för deras behov och förutsättningar.
Den 15 oktober 2023 kunde man i finlandssvenska Hufvudstadsbladet i reportaget Explosionsartad ökning av svenska barn i hemundervisning på Åland, berättar Petra Olausson, som flyttat från Sverige till Mariehamn på Åland för att få hemundervisa sin son, att skoldagen börjar kl 11. Då tar Sam, 13, tar fram sina matematikböcker och sätter i gång med uppgifter som går ut på att tillämpa Pythagoras sats. Han berättar att han är särskilt intresserad av matematik. Historia – i synnerhet antikens historia – kommer som god tvåa bland favoritämnena.
– Vi fokuserar på ett ämne åt gången och går över till nästa när målen har uppnåtts, berättar Petra Olausson och fortsätter:
– När han skulle börja i förskoleklass kunde han redan läsa och skriva, och hade börjat lära sig engelska på egen hand. Jag är inte emot skolan, men det blev tydligt att det inte var en bra miljö för Sam. I den svenska skolan finns många problem, inte minst mobbning. De verkade inte heller ha en plan för elever som hunnit längre med läsandet och skrivandet. Jag såg framför mig en svår anpassning och många föräldramöten.
Den 15 april 2024 rapporterade Sveriges Television under rubriken Föräldrar frustrerade över reglerna om skolplikt – regeringen ska se över lagen om hur föräldrar försöker kringgå skolplikten genom att bland annat ta med sig barnen på långa vistelser i Thailand. Kommunerna har enligt Riksrevisionen tolkat de otydliga bestämmelserna om undantag från skolplikten på olika sätt. Otydligheten har resulterat i att vissa kommuner godkänt vårdnadshavares ansökningar om att låta barnen fullgöra skolplikten i en skola i till exempel Thailand för att föräldrarna ska arbeta på distans därifrån, medan familjer i grannkommunen nekats.
Debattören Maria Eriksson lämnar i rapporten Läroplikt eller skolplikt? publicerad 2024, förslag på hur läroplikt skulle kunna fungera i Sverige och framhåller:
”Om läroplikt fungerar i Finland, Danmark och Norge skulle den kunna fungera här också. Det skulle ge det lilla fåtal familjer som önskar hemundervisa möjlighet att göra så utan att känna sig tvungna att lämna landet.”
Skolminister Lotta Edholm (L) arbetar med en ny utredning för att tydliggöra lagstiftningen kring skolplikt, men fokus verkar ligga på att modernisera befintliga regler snarare än att ersätta skolplikten med läroplikt.
Läroplikt i stället för skolplikt skulle kunna ge familjer där barnen blivit ”hemmasittare” en möjlighet att ge sina barn hemundervisning. Antalet barn som vägrar gå till skolan ökar, många av dem skulle kunna dra nytta av en mer individualiserad inlärningsmiljö än vad överbelastade skolor kan erbjuda.
För barn med exempelvis NPF-diagnoser, hög känslighet för stimuli eller social ångest kan skolmiljön vara direkt skadlig för deras utveckling och välmående. Om skolan inte klarar av att ge dessa barn möjlighet att lära sig under förhållanden som fungerar för dem skulle kanske hemundervisning i vissa fall kunna vara ett alternativ.
Alice Teodorescu Måwe har träffande kritiserat skolplikten och på sin sajt Klartext skrivit:
”Att tvinga barn, som inte mår bra i skolmiljön, att vara i skolan för att uppfylla skolplikten är grymt och kontraproduktivt. I stället borde Sverige göra som i resten av Norden och införa läroplikt.”
Invändningar mot hemundervisning
En vanlig invändning mot läroplikt är oron för att barn som hemundervisas inte skulle få en tillräckligt god utbildning eller att de skulle gå miste om social utveckling. Erfarenheter från våra nordiska grannländer visar att dessa farhågor är överdrivna.
För det första innebär läroplikt inte att det ska vara fritt fram för föräldrar att undervisa sina barn utan någon form av krav på kontroll och uppföljning. I såväl Finland, Norge som Danmark finns tydliga regelverk och kommunal tillsyn som ska säkerställa att barn som undervisas hemma får en fullgod utbildning i enlighet med gällande läroplan.
För det andra finns det ingen forskning som säger att barn som undervisats hemma presterar sämre än sina jämnåriga kamrater i standardiserade tester, eller att de inte utvecklar god social kompetens genom andra aktiviteter än traditionell skolgång.
I Sverige, där miljön i många skolor är ”stökig” och otrygg, behöver kanske också rätten för föräldrar att skydda sina barn, där skolan inte förmår göra det, också vägas in. Om man har kapaciteten, kunskaperna och möjligheten att själv undervisa sina barn för att slippa utsätta dem för en både fysiskt och psykiskt påfrestande skolmiljö är det inte orimligt att önska att möjligheten att göra det finnas.
Borde Sverige allvarligt överväga att, likt sina nordiska grannar, införa läroplikt och utan att frångå kravet på att uppfylla barnens rätt till fullgod utbildning?Antalet barn som får hemundervisning i Finland är knappt 600. I Danmark uppgår antalet till 500-600 och i Norge till drygt 300. Det skulle i jämförelse motsvara cirka 750-800 barn i Sverige.
Ett modernt utbildningssystem behöver kunna möta alla barns behov. Inte bara deras, som passar in i den traditionella skolmallen och inte heller bara deras, som allvarligt stör lektionerna. Läroplikt skulle vara ett steg mot ett mer flexibelt utbildningssystem som sätter barnens lärande i centrum – precis som i resten av Norden. Att hemundervisa sina barn är knappast något som särskilt många klarar. För dem som gör det och vill påta sig ansvaret att ge sina barn de kunskaper som krävs enligt läroplanen i en annan miljö än skolan, borde det vara möjligt.
Läroplikt är inte en eftergift – det är en anpassning till verkligheten och att modernisera lagstiftningen i linje med vad som gäller i resten av Norden och i nästan hela resten av EU.
Faktaruta gällande Finland.
Merit Wager
