Nyorden och nybegreppen dyker upp i snabb takt. Det kan ibland vara svårt att hänga med i den språkliga karusellen. Ibland blir betydelsen oklar eller obegriplig och meningar kan missförstås. Försvenskning av engelska uttryck blir också allt vanligare. Att språket inte är statiskt utan förändras är självklart, men det måste ändå både nu och i framtiden kunna förstås av alla. Ett tydligt gemensamt språk är grunden för ett fungerande samhälle.
Vad menas med det som sägs, egentligen?
Vad betyder och vad innebär en del av de allt vanligare uttryck och begrepp som används i både tal och skrift? När vi ibland stannar upp och reflekterar över de ord vi använder, inser vi att deras betydelse har förändrats eller blivit mer diffus. Eller så upptäcker vi att ord som vi känner till och alltid använt i en viss betydelse har fått en annan innebörd. Eller att de helt enkelt används på ett felaktigt sätt.
Några exempel
”Utsatt område”? Exakt vad är det som området är utsatt för? Av vem eller vilka? Begreppet är i det närmaste inhamrat i oss och används helt självklart oavbrutet av politiker, myndigheter, journalister, men också ”vanligt folk”. Utan att någon riktigt kan förklara vad som egentligen menas med begreppet.
”Det rådande paradigmet”. Ska man låtsas att man förstår vad som menas eller ska man fråga: ”Vad är det för ett paradigm som råder? Hur och var råder det?”. Det är kanske bäst att låta bli eftersom den som så självsäkert uttrycker sig så kanske inte vet det själv och då blir det pinsamt. Och pinsamt vill man ju inte att det ska bli. Än mindre att vederbörande känner sig kränkt.
Förresten: att en person säger att han ”känner sig kränkt” eller ”är kränkt”, vad menar han med det? Att han blev ledsen för att han fick en fråga han inte kunde svara på? Att han upplever något som pinsamt? Eller tog han bara illa upp men tog till det betydligt starkare ”kränkt”? Var det för att han inte vet skillnaden mellan att bli ”kränkt” och att ”bli ledsen” eller att ”ta illa upp”. Enligt Svensk ordbok, SO, utgiven av Svenska akademien, betyder verbet ”kränka” att angripa den personliga hedern, förödmjuka, skymfa, såra, vanhedra.
”Ställa till svars”. När krav på att en beslutsfattare ska ”ställas till svars” eller ”ta ansvar”, vad menar man då att han eller hon ska göra? Vad ska konkret hända, hur och av vem ska till exempel en felande chef eller en slarvig riksdagsledamot ”ställas till svars”? Hur ska ansvar för slarv eller felaktiga beslut utkrävas?
Politiker, media och myndigheter säger ofta ”brottsprevention” när de talar om ”brottsförebyggande” åtgärder. Hur uttrycker de ”prevention” i verbform: ”Vi gör allt vi kan för att preventera den grova brottsligheten”? Är det inte lättare – för att inte säga god svenska – att säga: ”Vi gör allt vi kan för att förebygga den grova brottsligheten”?
Floskelord
Floskelorden är en egen kategori bland de nyskapade orden och för två år sedan publicerades en bok med titeln Svensk floskelordbok (Karneval förlag) av Fredrik Kullberg, som skriver i sin inledning:
”Syftet med föreliggande verk är att genomlysa den språkliga dimma som lagt sig över Sverige. Svällande informationsavdelningar, makthavare som slutat läsa böcker, ett allt ängsligare samhällsklimat {…} är bidragande faktorer till den enorma mängd floskler som vällt fram över medborgarna de senaste 30 åren eller så.”
Flosklerna är nära besläktade med de obegripliga och förvillande orden och meningarna som nämns tidigare i texten. Några små exempel ur boken:
AGIL. Person som rör sig mycket snabbt på sin arbetsplats utan tydlig riktning. Ordet förekommer i meningar som: Är du förändringsbenägen och har ett agilt mindset och i begrepp som agilt ledarskap, agilt arbetssätt.
FRAMKANT. Ligga i täten. Till intet förpliktigande uttryck i teknisk och ekonomisk jargong.
KOMMITTA. Från engelskans ”to commit”, alltså att förbinda sig till något som har med tidsplaner, organisationsutveckling eller it att göra.
LÄRANDEPROCESS. Utbildning .
MONITORERA. Övervaka.
Listan över komiska, löjliga, ibland också nödvändiga språkliga nyheter, kan göras mycket längre än här. Språket förändras med tiden och i takt med utvecklingen, särskilt när nya företeelser tar plats i vår vardag. Men befintliga svenska ord med tydlig betydelse och innebörd kan man mycket väl fortsätta att använda i sammanhang där nya ord och uttryck faktiskt inte behövs.
Vi kan alltså mycket väl, under det rådande paradigmet, kommitta oss till att monitorera vårt språkbruk så att vi ligger i framkant vad gäller att bevara svenska språket svenskt.
Merit Wager
