Förändringen av det svenska medielandskapet sedan millennieskiftet och ännu mer under det senaste decenniet är omvälvande. Den innehåller fragmentering, polarisering, språkförändringar, nya medieaktörer och har till stor del också inneburit oförutsebara utmaningar för de traditionella medierna och Public Service.
Konkurrens
Under de senaste 25 åren sedan millennieskiftet har en minst sagt remarkabel transformation av det svenska medielandskapet skett. Det som en gång var en relativt homogen mediekonsumtion har förvandlats till ett komplext och fragmenterat informationsflöde där traditionella och nya medieaktörer konkurrerar om uppmärksamheten.
Fragmentering och polarisering
Den digitala revolutionen har i grunden förändrat hur svenskar konsumerar nyheter och information. År 2000 förlitade sig befolkningen i stor utsträckning på en morgontidning, kvällsnyheterna i Sveriges Television och TV4 samt riksradions sändningar. Dagens mediekonsumenter möts av ett överflöd av informationskällor. Sociala medier, podcasts, digitala nyhetssajter och alternativa mediekanaler har skapat ett mångfacetterat medielandskap där olika grupper kan välja helt separata informationsflöden.
Det nya medielandskapet har bidragit till en ökad och ökande polarisering i samhället. När olika befolkningsgrupper konsumerar nyheter från helt skilda källor, med olika perspektiv och värderingar, uppstår parallella verklighetsuppfattningar och -bilder. En person som huvudsakligen följer traditionella medier som till exempel Sveriges Television och Dagens Nyheter får en markant annorlunda världsbild än den som främst tar del av nyheter i alternativa medier och på sociala medieplattformar.
Språkets förändring
Den fragmenterade mediekonsumtionen påverkar också språket och den gemensamma förståelsen av det. När olika grupper exponeras för olika berättelser om verkligheten och olika språkbruk, utvecklas separata ”begreppsvärldar”. Det försvårar dialogen och förstärker redan existerande klyftor mellan olika grupper i samhället. Avsaknaden av ett gemensamt språk får stora negativa konsekvenser, särskilt inom lagstiftning, rättsväsende, myndighetsinformation och skola. Och i hög grad också i mellanmänskliga relationer. Konsekvenserna blir dessutom ännu mer negativa eftersom en stor del av befolkningen inte har tillräckliga kunskaper i ett gemensamt svenskt språk.
Nya mediers inflytande
Framväxten av nya, ofta användarfinansierade medier har också skapat ett helt nytt konkurrenslandskap. Dessa medier, som oftast drivs genom prenumerationer, donationer eller crowdfunding, har etablerat sig som betydelsefulla röster i den offentliga debatten. Deras förmåga att snabbt publicera nyheter och fokusera på specifika frågor eller perspektiv utmanar de traditionella mediernas position som primära informationskällor.
Snabbhet kontra kvalitet
Den teknologiska utvecklingen har dramatiskt förändrat nyhetscykeln. En nyhet kunde tidigare vara aktuell i flera dagar, idag kan den vara inaktuell inom timmar eller till och med minuter. Det ställer nya krav på både dem som producerar och dem som konsumerar nyheter. Snabbheten ökar tillgängligheten till information, men riskerar också att påverka kvaliteten i rapporteringen.
Public Service under press
Public Service-medierna och andra traditionella medier står mitt i en mängd nya utmaningar i det förändrade medielandskapet. Samtidigt som de fortsätter att åtnjuta högt förtroende hos stora delar av befolkningen, ifrågasätts deras roll och finansieringsmodell allt oftare och allt mer högljutt. De tvingas nu försöka balansera sitt traditionella uppdrag och sina invanda rutiner med behovet av att nå nya generationer som har helt andra medievanor.
Framtidsperspektiv
I samband med det starkt förändrade medielandskapet uppstår viktiga frågor om demokratins framtida förutsättningar. Att ha en gemensam faktabaserad grund för samhällsdebatten i en tid när informationsflödena blir alltmer individualiserade kommer inom överskådlig att tid att bli mycket svårt. Hur ska så kallad kvalitetsjournalistik kunna överleva i en tid när snabbhet prioriteras framför djup? Att tro att man ska kunna motverka den ökande polariseringen när olika grupper lever i separata informationsverkligheter ter sig verklighetsfrämmande, för att inte säga nästintill omöjligt.
Den pågående förändringen av medielandskapet är alltså långtifrån enbart en teknologisk förändring – den påverkar fundamentalt hur vi som samhälle kommunicerar, förstår varandra och fattar gemensamma beslut. Det ställer nya krav på såväl medieproducenter som på konsumenter att navigera i ett alltmer komplext informationslandskap. Att problemen i samhället kommer att öka när människor har olika begreppsvärldar och språkförståelse kan inte bara viftas bort även om de för en realist ter sig ytterst svåra att lösa.
Merit Wager
