Google varnar nu öppet för att EU:s regler kan leda till att laglig yttrandefrihet tystas, inte bara här i Europa utan globalt. Det är ganska dramatiska ord från världens största techjätte, och när man ser på bakgrunden är det svårt att inte förstå varför de låter larmklockorna ringa.
I ett brev till den amerikanska kongressen erkände Googles moderbolag Alphabet att de tidigare gett efter för politiska påtryckningar från Biden-administrationen. Man erkände alltså att man gått med på att censurera innehåll, särskilt sådant som kom från konservativa röster, trots att materialet i sig inte bröt mot plattformarnas egna regler. Det handlade bland annat om inlägg om pandemin, maskernas effektivitet, vacciner och om ifrågasättanden av valresultat. Många stora konton stängdes ner, tiotusentals videos togs bort och en lång rad konservativa profiler blev demonetiserade. Nu pekar Google på att EU håller på att göra samma sak – fast i ännu större skala.
Problemet heter Digital Services Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA). På pappret är syftet att bekämpa hat, desinformation och olagligt innehåll. Men Google påpekar att reglerna är så luddigt formulerade och så hårt styrda från Bryssel att de i praktiken kan tvinga företag att ta bort även helt lagligt innehåll. Bara för att det finns politiska krafter som tycker att det är ”fel” eller ”olämpligt”. EU kan använda sig av riskbedömningar, säkerhetsprotokoll och krisregler för att pressa plattformar att agera. Resultatet? Alltifrån debatter om klimatet, till migration, till ifrågasättanden av politikers beslut riskerar att tystas.
Det farliga är att när EU sätter dessa regler så påverkas inte bara användare inom unionen. Eftersom plattformarna är globala, spiller det över på resten av världen. Google varnar för att yttrandefriheten både inom och utanför EU kan hotas. I praktiken kan Bryssel alltså bestämma vilka röster som får höras i Washington, Tokyo eller Sydney. Det är en makt som ingen byråkrat i EU-kommissionen borde ha.
Meta har erkänt samma sak. Mark Zuckerberg sa förra året att hans bolag var pressat att ta bort innehåll, bland annat kring skandalerna runt Hunter Biden, och att han ångrar att han inte sa ifrån mer. Han pekade också på skillnaden mellan USA och EU. I USA finns det ändå en grundlag som sätter en tydlig gräns. I EU blir det istället allt fler lagar som cementerar censur och gör det svårt för innovativa företag att bygga något nytt här.
Det är precis detta som är kärnan i kritiken: yttrandefrihet är inte något man bara kan ta för givet. Det räcker att kalla något för ”desinformation” eller ”hat” för att det ska försvinna från nätet, även om det i själva verket är lagligt och viktigt i en öppen debatt. Och det här kommer inte att sluta vid extrema exempel. Det handlar inte bara om att stoppa terrorpropaganda eller olagligt material, utan om helt vanliga åsikter i politiskt känsliga frågor.
När ett företag som Google, som själva suttit i centrum för censuranklagelser i flera år, går ut och säger att EU:s regler riskerar att tysta laglig yttrandefrihet globalt, då är det ett tecken på att vi står inför något allvarligt. EU borde vara en garant för frihet och demokrati. Istället håller unionen på att bli en exportör av censur. Och det är inget som borde accepteras i en tid när vi mer än någonsin behöver fria röster, öppen debatt och möjlighet att ifrågasätta makten.
Filip Linnert
höger konservativ debattör
