Den goda nyheten är att antalet skjutningar nästan har halverats på ett år. Under första halvåret i år inträffade 84 skjutningar i Sverige. Det är förstås mycket, men alltså avsevärt bättre än motsvarande period förra året. Antalet skjutningar har sjunkit flera år i rad. År 2022 skedde 205 skjutningar under årets första halvår.
Den dåliga nyheten är att antalet sprängningar har dubblerats. Under första halvåret registrerades 104 sprängdåd, att jämföra med 52 stycken under motsvarande tid förra året.
Det visar polisens preliminära statistik för första halvåret 2025.
Hur rädd ska man vara? Det beror till stor del på var man bor. Skjutningar är till exempel mer än fyra gånger så vanliga i områden som domineras av hyresrätter jämfört med i villaområden.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har kartlagt skjut- och sprängdåd mellan 2018 och 2023 och kategoriserat dem enligt SCB:s områdesindelning, där Sverige har 3363 mindre områden. Forskarna har sedan kontrollerat vilka geografiska och socioekonomiska omständigheter som kännetecknar brottsplatserna. Nya rapporten “Var inträffar skjutningar och sprängningar?” visar att det senaste decenniets våldsvåg är tämligen förutsägbar.
57 procent av alla skjutningar begås i 7 procent av områdena. Och 40 procent av sprängningarna inträffar i 2 procent av områdena. Områdena överlappar varandra i hög grad. I de 13 procent av områdena där hela 75 procent av alla skjutningar inträffar, sker också 44 procent av alla sprängningar.
Lejonparten av det grova gängvåldet är således geografiskt koncentrerat, huvudsakligen till områden i vissa städer i Sveriges södra halva, särskilt storstäderna.
De drabbade områdena i städerna utmärks i sin tur av specifika drag. Områdena har exempelvis svag socioekonomisk status, stor utflyttning och lågt valdeltagande. Skjutningar är sex gånger så vanliga i den femtedel av områdena som har svagast socioekonomi, jämfört med välbärgade områden. Andra faktorer är befolkningstäthet, andel unga män och förekomst av ordningsstörningar. Och förstås utländsk bakgrund.
Risken för skjutningar är mer än 10 gånger större i områdena som har högst andel invånare med utländsk bakgrund, jämfört med områdena med lägst andel. Sprängningar är cirka 15 gånger vanligare, enligt Brå.
Statistiken tecknar en mörk fond bakom Socialdemokraternas stora integrationspolitiska projekt att “blanda befolkningen”. S-politiken syftar till att tvinga kommuner att bygga hyreshus i villaområden för att kunna uppnå bostadssociala mål och sprida ut migranter från utsatta områden. Varenda kommun och varenda bostadsområde ska blandas, menar S. Det ska finnas en “mix av upplåtelseformer i varje område”, heter det i Socialdemokraternas nya politiska riktlinjer.
Även om det inte går att fastställa något orsakssamband mellan andelen hyresrätter och antalet skjutningar, eller mellan andelen med utländsk bakgrund och antalet sprängningar, så är det begripligt att Socialdemokraternas politik leder till protester. Ytterst få lär vilja riskera att det egna välfungerande bostadsområdet ska få flerfaldigt högre risk för gängskjutningar.
Per Gudmundson
