Regeringen föreslår att polisers studielån ska betalas av oss skattebetalare. Men det räcker inte för att Sverige ska bli tryggt. Dessutom är det orättvist.
Nya poliser kan få hela utbildningen betald om de stannar i yrket i minst åtta år efter examen. Det föreslog regeringen häromdagen.
Självklart behövs fler poliser ute på gatorna. Dagens Sverige är otryggt och många är rädda, för bedragare och tjuvar kan finnas överallt. Företag drabbas hårt. Butiker ids inte ens anmäla. Brottsoffer får inte upprättelse.
När hederliga skattebetalare ser hur bovar kan roffa åt sig utan att staten sätter dit dem skadas tilliten och förtroendet för hela demokratin, så det är logiskt att politikerna vill förstärka rättsväsendet.
Men för att göra Sverige tryggt igen behövs annat än fler unga polisaspiranter i skolbänken.
Polisen måste framför allt börja arbeta mer effektivt. Inte nog många brott klaras upp trots rekordstora resurser, många nyanställda och fler verktyg. Enligt Riksrevisionen har polisens budget nästan fördubblats på tio år. Ändå har antalet uppklarade brott minskat. Hälften av alla polisanmälningar i landet läggs ner utan att de utreds.
Bara cirka 11 procent av de anmälda brotten klaras upp, och enligt Hanne Kjöller, som skrivit böcker om Polisen, handlar det snarare om sju procent, när ringa narkotikabrott räknas bort.
Problemet med att bara skicka in mer resurser – pengar eller personal – är att organisationen inte behöver skärpa till sig. Eftersom Polisen inte är konkurrensutsatt riskerar administrationen att svälla och produktiviteten sjunka. Den som slipper prioritera kan ju fortsätta arbeta ineffektivt eller rationellt, kanske för att undvika att stötta sig med kollegor eller chefer.
Kjöller har påpekat att den som stannar i yttre tjänst inte kan räkna med samma karriär- eller löneutveckling som den som går till inre. En sådan ordning gynnar inte direkt regeringens mål om fler poliser på gator och torg.
Politikerna borde ställa större krav på att pengarna används väl i stället för att skicka in ytterligare anslag och fördelar.
Högre löner och bättre arbetsvillkor skulle exempelvis kunna få fler att stanna i yrket. Regeringens nya ”gratis utbildning”-reform kan nu lätt uppfattas som orättvist av äldre poliser, som fått betala studieskulder själva. Hur lojala blir de då?
Faktum är att det inte ens behövs en satsning, för det är redan rusning till polisutbildningen; rekordmånga var antagna i höstas. Nu ser det till och med bättre ut i Stockholm, där det tidigare rått polisbrist.
Om man tittar på frågan ur ett mer övergripande perspektiv är fler poliser och uppklarningar visserligen är ett rimligt mål, men det bästa är om färre har chans att begå brott, eller har så pass usla värderingar att de kan tänka sig att kränka.
Då behövs ökade kontroller via att myndigheter samarbetar nära, både för att komma åt de stora skurkarna och folks fuskande och dribblande i det lilla.
Alla arbetsgivare måste också kunna granska sin personals kriminella bakgrund, inte bara för grövre brott.
Ett tryggt Sverige växer även fram när föräldrar uppfostrar sina barn till att ha samvete och göra rätt.
Därutöver önskar jag att fler visar civilkurage när nån smiter före i kön eller slänger sopor fel. En möjlighet är att inför en slags normstärkande väktare som säger till den som inte plockar upp efter sin hund, eller kör med elsparkcykeln på trottoaren. De där mikrohandlingarna formar samhället Sverige, så det kan vara värt att lägga pengar på att se till att fler beter sig schysst.
En viktig aspekt av regeringens tänkta satsning på polisutbildningen är att det även råder brist på vårdpersonal och lärare. Ska de bli nästa yrkeskategori som slipper studielån? Vem ska få och vem blir utan? Orättvisan i att polisstudenter får ”gratis” medan andra viktiga grupper måste betala skaver.
Billigare polisutbildning låter kanske bra, men är helt enkelt ingen quick fix för ett tryggare Sverige.
Carolin Dahlman
