Marginalskatten, alltså den skatt som tas ut på den sist intjänade kronan, sänktes med all rätt förra året. För höginkomsttagare kan marginalskatten uppgå till över 50 procent, vilket innebär att mer än hälften av en löneökning försvinner i skatt. Detta kommer nu att förändras, då regeringen under hösten 2024 meddelade att marginalskatten ska sänkas. Det är ett steg i rätt riktning för att stimulera ekonomin.
En av de främsta argumenten för att sänka marginalskatten är att det skulle öka incitamenten för arbete och utbildning. När individer får behålla en större del av sin inkomst blir det mer attraktivt att arbeta extra timmar, ta på sig mer ansvar eller investera i vidareutbildning. Detta kan i sin tur leda till ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt.
Nationalekonomen Fredrik Carlgren påpekar att den nuvarande höga marginalskatten minskar drivkraften till arbete och högre utbildning samt håller tillbaka produktivitetsutvecklingen.
Dessutom kan en sänkning av marginalskatten bidra till att minska skattemotiv för inkomstomvandling och skatteplanering. När skattenivåerna är höga söker individer och företag efter sätt att minimera sin skattebörda, vilket kan leda till ineffektiva ekonomiska beslut och minskade skatteintäkter för staten. Det är inte ovanligt att egenföretagare väljer att ta ut lön precis under brytpunkterna, vilket på sikt leder till minskade inkomster för statskassan. Den nuvarande höga marginalskatten skapar helt enkelt starka drivkrafter att betala mindre skatt.
Erfarenheter från andra länder visar också på fördelarna med lägre marginalskatter. I Danmark sänktes den högsta marginalskatten 2010 från cirka 63 till 56 procent. Trots förväntningar om minskade skatteintäkter ökade faktiskt intäkterna från hushållens inkomstskatter efter reformen, justerat för inflation och befolkningsutveckling. Detta tyder på att lägre skattesatser kan stimulera ekonomisk aktivitet och därmed öka de totala skatteintäkterna.
I Sverige har debatten om marginalskatten pågått länge. Moderaterna har föreslagit att sänka marginalskatten för att öka tillväxten och göra det mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. I en debattartikel från september 2024 argumenterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) för att en sänkning av marginalskatten är nödvändig för att förbättra ekonomins potential och säkerställa framtidens välfärd.
Samtidigt finns det de som oroar sig för att sänkta skatter kan leda till minskade resurser för välfärden. Det är därför viktigt att genomföra sådana reformer på ett ansvarsfullt sätt, där man säkerställer att skattebasen breddas och att eventuella intäktsbortfall kompenseras genom ökad ekonomisk aktivitet. Forskning tyder på att sänkta marginalskatter kan vara självfinansierande genom att de stimulerar arbete och tillväxt, vilket i sin tur genererar högre skatteintäkter.
Sänkningen av marginalskatten är effektivt verktyg för att öka arbetsutbudet, stimulera ekonomisk tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. Att bestraffa medborgare för att de är extra ambitiösa är en kontraproduktiv idé som saknar logik. Regeringen och finansminister Elisabeth Svantesson gjorde helt rätt i att sänka marginalskatten.
Filip Linnert
högerkonservativ debattör
