Den irländske manusförfattaren och skådespelaren Graham Linehan är mest känd för tv-serien ”Father Ted”, som producerades 1995-1998. På senare år har han blivit en av de mest uttalade kritikerna mot transaktivism.
Han skräder inte orden. I april i år twittrade han att om en transkvinna – med andra ord en biologisk man som identifierar sig som kvinna – går in i ett rum endast avsett för kvinnor, begår han ett våldsamt övergrepp. ”Ställ till med en scen, kalla på polis och om inget annat hjälper, slå honom på kulorna”.
Det var inte snällt sagt, men är det straffbart att säga det? I måndags i förra veckan fick Linehan veta svaret. Då flög han nämligen från sitt hem i Arizona, USA, till London. När han landat på Heathrow arresterades han av fem beväpnade poliser som uttryckligen sa att arresteringen berodde på tweeten från i april.
Den brittiska polisen arresterade honom alltså för något han gjort i USA, inte i Storbritannien. Och de avsatte så stora resurser för detta att hela fem beväpnade poliser utförde arresteringen av en obeväpnad 57-åring som just kommit av ett flyg.
Han fick vänta en längre tid i en cell och blev så förd till förhör. När den förhörande polisen använde uttrycket ”trans” frågade Linehan vad han avsåg med det. ”Människor som känner att deras genus är ett annat än det som bestämdes vid födseln” sa polisen. ”Bestämdes vid födseln?” sa Linehan. ”Vårt kön behöver inte bestämmas”. Polisen sa att det där var en definitionsfråga och Linehan svarade att polisen använde aktivistspråk.
En sjuksköterska kom och tog Linehans blodtryck. Pulsen låg på över 200, en farligt hög nivå som kan leda till stroke. Han fördes därför till en akutmottagning. Läkarna menade att det höga blodtrycket berodde på stress i kombination med den långa resan. Linehan själv hade en annan uppfattning. Han menade att det nu gått så långt att det blivit förenat med livsfara att använda sig av sin yttrandefrihet.
Linehan släpptes mot borgen på villkor att han inte twittrade om det.
Arresteringen av Linehan kom vid precis rätt tillfälle. På onsdagen höll nämligen en juridisk kommitté i den amerikanska kongressen en särskild fyra timmar lång session för att utreda europeisk inblandning i försök att undertrycka det fria ordet i USA.
Det som orsakade detta möte var ett brev som EU-kommissionären Thierry Breton skrev till Elon Musk den 12 augusti i fjol. Musk hade då kritiserat brittiska myndigheters uppenbara vilja att skyffla skandalerna med gäng, nästan uteslutande bestående av män med pakistansk bakgrund, som groomade unga brittiska flickor till att bli vad som bara kan beskrivas som sexslavar. Nu planerade Musk att på sin plattform X intervjua Donald Trump, då presidentkandidat. Breton skrev att om den intervjun ägde rum skulle EU-kommissionen använda alla tillgängliga medel för att förhindra att den visades, för att ”protect EU citizens from serious harm”.
Med andra ord: Musk twittrade om brittiska groominggäng och tänkte intervjua Trump. Det ena handlade om Storbritannien, det andra om USA. Inget av det hade med EU att göra. Ändå ville Breton förhindra att Musks fria ord spreds till EU-medborgare, eftersom dessa kunde ta allvarlig skada av det.
Inbjuden till mötet i Washington var Nigel Farage, partiledare för det nya uppstickarpartiet Reform i Storbritannien. Han berättade att Londons polischef, som beordrat arresteringen av Linehan, vänt sig till regeringen och bett dem förklara vad det var de begärde av honom, vad han skulle göra för att upprätthålla reglerna om förbjudet näthat.
Farage sa också att den brittiska regeringen var i färd med att införa en lag mot hatfullt tal som ska definiera begreppet islamofobi. Om det blir ett förbud mot att förlöjliga eller kritisera en religion är vi ute på väldigt farliga vägar, sa han, och fortsatte: ”Vi har alltid varit hårda mot påven, vi har alltid varit hårda mot ärkebiskopen av Canterbury. Vi kommer att få ett dubbelt rättssystem”.
2023 arresterades i Storbritannien 12 183 personer för ”stötande postningar” på sociala medier. Som om landet för övrigt saknar allvarlig kriminalitet att göra något åt.
När den brittiske premiärministern Keir Starmer fick veta att Farage talade i amerikanska kongressen, kritiserade han honom hårt i det brittiska underhuset. Hur kan man resa till ett annat land och tala illa om sitt eget? USA tänkte använda uppgifterna om den begränsade yttrandefriheten för att sätta press på Storbritannien i form av höjda tullar, hävdade Starmer. Han utmålade därför Farage som fosterlandsförrädare.
Farage var inte sen att ge svar på tal. Om det var någon som var förrädare var det Starmer själv sa han.
När detta drama utspelades befann jag mig själv bara två kilometer från kongressen, bara en knapp kilometer från Vita Huset, på National Conservatives konferens. Nigel Farage skulle ha deltagit i och talat på konferensen, men hans plan var försenat. I gengäld hörde vi ett tal av Kristen Waggoner, som är ledare för Alliance Defending Freedom på just detta tema, hur regeringar försöker styra inte bara informationsflödet i det egna landet, utan aktivt lägger sig i det fria ordet i andra länder.
Vi tror så lätt att detta är något som bara förekommer i diktaturer och totalitära länder, men tyvärr blir det allt vanligare att människor råkar i klammer med rättvisan också i vår del av världen för det de sagt eller skrivit.
Att uppmana till mord och tortyr måste givetvis vara förbjudet, men när kritik kallas hat och när ironi kallas hot innebär det en allvarlig fara för det fria samhället. Vi måste bekämpa dessa tendenser. Någon annan lär nämligen inte göra det åt oss.
Dan Korn
