Hundar kan vara lika farliga som skarpladdade vapen om ägarna är slarviga och slappa. Det är obegripligt att folk kan få skaffa vovvar hur som helst.
Häromdagen blev en flicka biten i ansiktet av en hund i Lidköping. Det var tyvärr ingen ovanlig händelse.
En flicka i övre tonåren blev bara för några dagar sen biten av en löst springande kamphund i Kärrtorp i Stockholm. Och i juni attackerades en 10-åring av en hund i Växjö och skadades i hand, arm och ansikte.
I december attackerade tre lösa hundar av kamphundstyp en kvinna och hennes hund i Hölö i Södertälje. Hon fick 20 bett. ”Jag kan inte använda mina händer så jag behöver hjälp med det mesta som att gå på toa, duscha och klä på mig”, sa hon till SVT.
I sommar blev en kvinna på Öland biten av en lös hund och en man i 80-årsåldern attackerad av två hundar under sin promenad i Alvesta. Ett barn i 5-årsåldern attackerades i april av en större hund och fick bitskador.
Jag skulle kunna fylla sida upp och sida ner med exempel på attacker, skador och traumatiska händelser. Det är inte alltid hundarnas fel, utan främst mattarnas och hussarnas. Människor som köper hund misslyckas tyvärr ofta, uppfostrar inte och låter hundarna springa lösa.
Tyvärr kan en hund som inte lärt sig regler bli som ett skarpladdat vapen. Gullig och lurvig – men livsfarlig. Mitt ibland oss, i parker och skogar, bland barn och gamla.
Det är häpnadsväckande att det inte finns fler regler kring att skaffa husdjur i ett civiliserat land som Sverige. Enligt lag ska alla hundar märkas och registreras hos Jordbruksverket. Men sen är det inte mycket mer som behövs.
Detta samtidigt som det krävs körkort för bil, kunskapscertificat för båtar och såklart vapenlicens. Inget konstigt med det. Men lagstiftarna verkar fortfarande se hundar som ett slags gosedjur.
Alla som mött gatuhundar vet dock att det där med att gå fot eller vifta på svansen inför främlingar inte kommer automatiskt. Om hundarna inte tränas att lyda blir de farliga vildar.
Ett hundkörkort vore en lösning för att hantera hundar i ett komplext samhälle där full frihet är orimligt och respektlöst. Det skulle skydda både omgivningen och djuren.
Kräv att alla som skaffar hund går en teoriutbildning samt praktisk skola för att lära hundarna hyfs. Avsluta detta med ett test. Låt hundägare skriva på ett kontrakt där de lovar hålla ordning.
Annat som kan göras för att skapa en trygg miljö för alla är att svartlista vissa raser. Kamphundsraser som amstaff och pitbullterrier ligger bakom de flesta attacker enligt forskning från Linnéuniversitetet, så förbud vore rimligt.
Kräv också att hundar som har anfallit människor avlivas, samt inför koppeltvång i offentliga, gemensamma miljöer. Ingen ska behöva få hjärtklappning av skräck när en bjässe dundrar fram till ett barn i parken.
Dessutom behöver myndigheterna ingripa tydligt om något händer. Nu går det inte alltid i raketfart. Efter att de tre lösa kamphundarna attackerade kvinnan i Södertälje var ärendet högprioriterat hos Länsstyrelsen i Stockholm. Men efter fyra månader hade utredningen inte ens påbörjats.
2022 attackerade en hund en 5-åring som fick opereras efter svåra skador. Men trots att barnets pappa lämnade signalement och hade fångar ägaren på film blev det ingen polisutredning.
En man och hans hund attackerades i Ronneby 2023. Hundägarinnan dömdes för vållande till kroppsskada och fick betala dagsböter om 4 000 kronor samt ett skadestånd på 15 455 kr. Det är löjligt lågt.
I februari kom en utredning från Statskontoret fram till att myndigheternas arbete med att stoppa farliga hundar fungerar för dåligt. Länsstyrelsernas och polisens verksamhet enligt lagen om tillsyn av hund och katt och delar av djurskyddslagen kunde vara betydligt bättre. Nu är det bara 1,6 procent av anmälningarna till länsstyrelserna som leder till omhändertagande.
Hur länge ska medierna fyllas med rubriker om attacker innan politikerna törs ta tag i frågan? Låt inte slapphet skörda fler offer.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör på Hjärtat till Höger
