Trots år av diskussioner om en möjlig konflikt mellan offentlighetsprincipen och GDPR menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke att svensk grundlag fortfarande står stark – och han tydliggör att rättsdatabaser är fullt lagliga att använda. I en intervju riktar han skarp kritik mot Integritetsskyddsmyndighetens tillsynsbeslut, varnar för en tilltagande urholkning av öppenheten och efterlyser politiskt mod när EU-domstolens kommande utslag kan förändra förutsättningarna för insyn i Sverige.
Offentlighetsprincipen idag är ju en av de mest grundläggande delarna i den svenska demokratin. Tycker du att den står stark idag? Eller ser du tecken på att den är på väg att urholkas?
– Den har ju en lång tradition och lagstiftaren har ju under många, många år värnat den och utökat tillämpningsområdet. Så den är relativt stark. Men vad man kan notera är ju att sedan EU-anslutningen så har vi fått en rad inskränkningar i den. Och sen har vi ju även sånt som är ren inhemsk produktion vad gäller inskränkningar av rätten till insyn. Så den har naggats i kanten under ett antal år och dessvärre ser det väl inte ut att bli någon ändring på det framöver, konstaterar Funcke i sitt svar.
Spänningen mellan GDPR och offentlighetsprincipen. GDPR står ju i många fall i konflikt med offentlighetsprincipen. Hur ser du på den juridiska balansen mellan dessa två regelverk?
-Min bestämda uppfattning är ju att GDPR inte ska påverka offentlighetsprincipen, och och därför har ju också riksdagen beslutat om en kompletteringslag till den här dataskyddsförordningen. Där står det ju uttryckligen att GDPR, dataskyddsförordningen, inte ska påverka offentlighetsprincipen. Men så har det ju blivit ändå nu.
Nils Funcke berättar vidare att Integritetsmyndighetens, (IMY) beslut att utöva tillsyn mot företag som har utgivningsbevis saknar laglig grund. Han kallar IMY en aktivistisk myndighet som har tagit initiativ som, enligt honom, saknar lagstöd.
-Integritetsskyddsmyndigheten har ju liksom tagit initiativ som enligt mitt förmenande inte har lagstöd. Det är fortfarande så faktiskt att svensk grundlag och därmed offentlighetsprincipen trumfar GDPR. Riksdagen har inte uttryckligen beslutat om att undanta, alltså inskränka offentlighetsprincipen med hänvisning till GDPR.
Det pågår ett mål i EU-domstolen som kan få en stor betydelse för rättsdatabaser i Sverige. Vad tror du att domen kan innebära för tillgången av offentliga handlingar i Sverige?
-Ja, det är ju svårt att säga vad slutresultatet av alltihop det här blir, vilka slutsatser regeringen drar av EU-domstolens utslag. Och hur man eventuellt förmår parera då om domstolen nu skulle komma fram till att de här rättsdatabaserna, så att säga, inte får finnas. Där har ju liksom riksdag och regering en läxa att göra då och försöka ändå framhärda i att vår grundlag ska stå orubbad. Det var ju bland annat den här deklarationen som Sverige gav när vi gick in i EU.
Gällande sekretess i domar så är det domstolens ansvar att sekretessbelägga känsliga uppgifter, som till exempel omhändertaganden av barn, men i övrigt ska brottmålsdomar lämnas ut. Det är där man tillgodoser sekretessen, i domstolen, framhåller Funcke.
– Nej, och det har jag svårt att se varför man ska sekretessbelägga uppgifter om brottslingar rent generellt. Rör det minderåriga så har jag förståelse för att en domstol sekretessmarkerar just namn och personnummer på en sådan person. Men i övrigt så är det ju en rättssäkerhetsgaranti att brottmålsdomar och för den delen rättegångar i huvudsak är öppna och tillgängliga. Det är liksom en del av en rättsstat för att upprätthålla rättssäkerheten.
Högsta domstolen kom med en dom i februari i år där man ifrågasätter att företag får publicera domar. Som ett resultat av det har företag som driver rättsdatabaser gjort om domar till nyhetsartiklar. Är det tillräckligt för att man ska kunna säga att dessa tjänster är lagliga att använda?
-Ja, de är ju lagliga att använda. Det är ju inte brottsligt att använda dem.
I DN publicerades den 18 november 2025 även en debattartikel ”Regeringens giftblandning riskerar offentlighetsprincipen” från Nils Funcke.
Christel Prinsén
redaktionschef
Foto: Privat
