Det skriver GP idag i en artikel efter att ha pratat med medbetare på Migrationsverket, detta efter nya riktlinjer på Migrationsverket.
” I början av januari fick personal och handläggare på Migrationsverket en ny genomgång för hur ärenden med IS-kopplade asylsökande ska hanteras. Personer med anknytning till terrororganisationen i Syrien har en ”välgrundad fruktan för förföljelse”, enligt riktlinjerna.”
Personalen är chockade över att ISIL nämns i arbetsmaterialet.
I materialet slås det fast att ”för personer med faktisk anknytning till ISIL (IS) ska en särskilt noggrann prövning göras både av skyddsbehov och eventuella uteslutningsgrunder”. Med uteslutningsgrunder avses exempelvis krigsbrott eller brott mot mänskligheten.
Arbetsmaterialet ett underlag som ska vara en vägledning för samtliga medarbetarna som hanterar asylärenden under 2026.
En medarbetare berättar för GP
– I praktiken innebär det att nästan alla kvinnor och barn får skyddsstatus. Någon enstaka kan uteslutas, men det är mycket ovanligt att barn och kvinnor utesluts. Finns det ingen konkret bevisning om krigsbrott kan även personer med faktisk IS-anknytning beviljas skydd.
I praktiken innebär det att redan vid asylansökan behövs det bevis för krigsbrott om asyl ska kunna nekas om individen uppger medlemskap i IS som anledning.
EU-dokument i botten
Migrationsverkets nya vägledning bygger på ett dokument som EU:s asylbyrå, EUAA, publicerade i december förra året.
I kapitlet om IS skriver EUAA att ”en mycket noggrann prövning av internationella skyddsbehov och eventuella uteslutningsgrunder ska göras” för personer med faktisk anknytning till ISIL. Särskilt pekas personer ut som tidigare hållits frihetsberövade i kurdledda SDF-läger som al-Hol och al-Roj i nordöstra Syrien.
EUAA bedömer att IS-anknytning i sig kan betraktas som en politisk identitet som ger rätt till flyktingstatus. Det gäller bland annat omkring 9 000 manliga IS-misstänkta som hålls frihetsberövade utan rättsprocess samt cirka 42 500 personer – främst kvinnor och barn – i lägren al-Hol och al-Roj.
I Migrationsverkets arbetsmaterial delas bedömningen upp i tre steg: först om handlingarna utgör förföljelse, därefter om risknivån är tillräckligt hög och slutligen om förföljelsen sker på grund av politisk uppfattning.
Myndigheten skiljer mellan ”faktiska” IS-medlemmar och ”uppfattade” IS-medlemmar – personer som misstänks för IS-anknytning av exempelvis SDF eller regimen i Damaskus.
Intern kritik
EUAA:s bedömningar är inte juridiskt bindande, men följs av de flesta EU-länder i syfte att skapa enhetlig praxis. Samtidigt väcker skrivningarna stark kritik internt på Migrationsverket.
En medarbetar berättar för vidare för GP
– Det är många som reagerat på att IS-krigare lyfts fram som potentiellt skyddsvärda. Man hade kunnat nöja sig med att säga att varje fall ska prövas individuellt, säger en anställd.
Processerna på Migrationsverket har idag kontrollfunktioner där Säpo kopplas in om tips inkommer kring säkerhetsärenden.
Migrationsverket svarar GP
På frågan om personer med IS-tillhörighet tidigare kunnat söka asyl i Sverige svarar Migrationsverkets rättsavdelning skriftligen:
”Migrationsverket har en skyldighet att pröva alla ansökningar där internationellt skydd åberopas. Även före december 2025 har personer med tidigare ISIL-tillhörighet kunnat åberopa skyddsbehov. Samtidigt har exklusionsgrunderna enligt utlänningslagen och EU-rätten haft en central betydelse. Bedömningen av skyddsbehov har alltid kombinerats med en prövning av om sökanden ska uteslutas från skydd.”
Asylansökningarna har minskat
2025 inkom 6735 ansökningar av asyl och 2024 var den siffran 9645.
Christel Prinsén
redaktionschef
