Sa jag till min kompis för några år sedan, när jag fortfarande var övertygad om att bitcoin skulle bli en repris av Enrons förfall år 2001. Nu, några år senare och med några hundra procents värdeökning, är det Sverige som har blivit en sån som inte håller på med bitcoin. Det måste ändras.
För medan privatpersoner, företag och hela länder har börjat förhålla sig till bitcoin som en seriös tillgång, velar Sverige fortfarande. Men det här är inte någon isolerad idé som bara existerar i teorin. USA har redan påbörjat arbetet med att bygga upp en strategisk bitcoinreserv, bland annat genom att behålla bitcoin som beslagtagits i brottsutredningar i stället för att sälja dem direkt. Storbritannien och Finland har gjort liknande saker och sitter redan på betydande innehav som tillkommit just genom beslag. Flera andra länder i Europa diskuterar nu öppet hur en statlig bitcoinstrategi skulle kunna se ut.
Ett av de starkaste argumenten är diversifiering. Guld och traditionella valutor är tätt sammankopplade med politiska beslut, geopolitik och centralbankers agerande. Bitcoin fungerar annorlunda. Det finns inget finansdepartement som kan trycka mer, ingen centralbank som kan ändra spelreglerna över en natt. Värdet styrs globalt, decentraliserat och oberoende av enskilda staters problem.
Samtidigt delar bitcoin flera viktiga egenskaper med guld. Begränsat utbud, extremt svårt att förfalska och i grunden utformat för att bevara värde över tid. Skillnaden är att bitcoin är digitalt och därmed enklare att flytta, lagra och verifiera.
Inflationsargumentet är minst lika relevant. Sedan finanskrisen 2008 har penningmängden exploderat. Pengar skapas i en takt som gör att värdet urholkas, något som vanliga människor märker i form av dyrare falukorv och minskad köpkraft. Bitcoin är konstruerat för att stå emot detta. Det kommer nämligen aldrig att finnas mer än 21 miljoner bitcoin. Det är en hård gräns som inte går att förhandla bort, inte rösta om och inte kringgå.
Med det sagt är inte syftet att skattemedel ska användas till att förse några crypto-dorks i en källare med att gambla i spekulativa affärer. Bitcoin, liksom alla kryptovalutor, är påtagligt volatila tillgångar som ändras i värde i en betydligt snabbare takt än exempelvis indexfonder, som kanske fler är bekanta med och känner sig mer bekväma med. Men bitcoinvalutan särskiljer sig på flera sätt som gör den både unik och legitim. Bitcoin är nämligen i dag en av världens största tillgångar, i samma storleksordning som silver och större än börsjättar som Tesla, Meta och Amazon. Det är alltså inte ett nischfenomen för teknikintresserade, utan en global och etablerad tillgång.
Till detta kommer likviditeten. Bitcoin handlas dygnet runt, året runt, och har haft i princip full upptid i över ett decennium. Transaktioner sker på minuter och till låg kostnad jämfört med traditionella internationella överföringar som kan ta dagar eller till och med veckor. I krislägen är det knappast en nackdel att delar av reserven är direkt tillgängliga, oavsett tid på dygnet eller geopolitisk situation.
Min kompis är numera mångmiljonär, men liksom USA, Storbritannien, Finland och andra länder har han stor tillit till bitcoin som tillgång och väljer därför att fortsätta inneha stora delar av sitt kapital i bitcoin. Kanske är det dags att sluta säga ”Nä, är du en sån som håller på med bitcoin” och i stället fråga varför vi inte redan gör det själva.
Filip Linnert
