Fortum säger som det är. Problemet är inte att det saknas en massa fossilfri el i Sverige. Problemet är att vi använder alldeles för lite fossilfri el.
I sin nya ”Elektrifieringsbarometer” gör energiföretaget Fortum en pedagogisk insats för en mer utbredd förståelse av Sveriges verkliga elproblem. Det kärva budskapet från Fortum är att elektrifieringen av Sverige inte går särskilt bra. Efterfrågan på el i vårt samhälle 2025 är nere på den lägsta nivån sedan 1986. Elöverskottet fortsätter stadigt att öka. Lika fullt är den partipolitiska, den myndighetsnära och den mediala debatten närmast totalt uppslukad av ambitionen att så snabbt som möjligt bygga nya produktionsanläggningar för el. Och av att bråka om vinden, solen, vattnet, vätgasen, kärnkraften eller något annat kraftslag är viktigast/farligast/bäst/sämst och så vidare i all oändlighet. Men den mest vitala debatten borde ju, precis som Fortum hävdar, kretsa kring förslag om hur användningen av fossilfri el kan och ska öka i samhället. Sveriges riksdag har fattat beslut om att elanvändningen ska fördubblas fram till 2045. Vilket är vad som krävs om utsläppen från fossil energi ska gå ner mot noll. Men dit är det som sagt mycket långt. Fortum drar med sin Elektrifieringsbarometer ett stort och viktigt strå till stacken för att kunna vända på kuttingen.
Fortum är en stor aktör i elbranschen och har således starka intressen av en bättre fungerande elmarknad i Sverige. Fortums intressen ligger helt i linje med hela vårt samhälles intresse av sänkta utsläpp av klimatskadliga gaser, ökad konkurrenskraft för industrin genom fossilfri el och av ökad motståndskraft och oberoende för vårt samhällsbygge när kriser och krig slår till.
Det finns flera rimliga orsaker bakom den dalande elanvändningen i Sverige. En förklaring är enligt Fortum att vi använder el på alltmer effektiva sätt med LED-lampornas och värmepumparnas intåg som exempel. En annan förklaring är skriver Fortum ”att pappersindustrin har minskat sin elanvändning med nästan 7 procent (10 terawattimmar) de senaste 15 åren i takt med att efterfrågan på papper har minskat.”
En annan och mindre sund förklaring till det bristande intresset för att ersätta fossila bränslen med fossilfri el är den höga elskatten som sedan början av 90-talet ”har ökat med över 600 procent, från 9 öre inklusive moms till 55 öre inklusive moms”, skriver Fortum i Elektrifieringsbarometern. Även andra politiska beslut som nedläggning av kärnkraft och indelningen av Sverige i fyra ”elområden” har starkt bidragit till att Sveriges i grunden låga elpriser för hushåll inte får genomslagskraft vare sig i folks plånböcker eller i ett ökat intresse för elektrifiering.
Att efterfrågan på el har sjunkit istället för att öka i den takt som politiken önskat sig beror också på att flera stora industrisatsningar inom exempelvis fossilfritt stål och batterier har skjutits upp eller lagts ned.
Sverige ligger väldigt bra till på många sätt. Vi är det land som har lägst andel fossil energianvändning i hela EU. Vi har – utslaget per capita – mest sol- och vindkraft i hela världen. Men vi behöver nu ha fullt fokus på att få rejäl fart på elektrifieringen av den storskaliga industrin och av vägtrafiken.
Fortum föreslår bland annat sänkt elskatt med mer än 10 öre (vilket regeringen delvis genomför från och med 1 januari 2026), färre elområden, fossilfrihet i offentliga upphandlingar, ökade möjligheter för industrin att teckna långa ”fastprisavtal” för elen och att kommuner som har elproduktion ska ersättas med fem öre per producerad kilowattimme. Här kan politiken och folkviljan enas och dra åt samma håll. Politiken behöver göra det attraktivare, enklare och billigare att använda fossilfri el. Punkt och slut.
Widar Andersson
Krönikör/Skribent
