Varannan invandrad man från Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan och Turkiet med födelseår 1987 har dömts för brott vid 35 års ålder. Det visar officiella siffror från Danmarks statistik, offentliggjorda av Udlændinge- og Integrationsministeriet.
Danmarks regering har sedan 2012 fortlöpande publicerat en så kallad integrationsbarometer. Där noteras årligen hur integrationen går. Barometern har i nuvarande utformning nio indikatorer. Utöver sådant som arbete, utbildning, och danskkunskaper håller regeringen självfallet också reda på kriminaliteten.
Som mått på invandrarbrottslighetens utveckling används primärt andelen 15 till 29-åriga manliga utomvästliga invandrare och invandrarbarn som döms för brott. Utvecklingen går förresten åt rätt håll. Andelen har nästan halverats sedan Integrationsbarometern inrättades.
Utöver denna indikator publiceras också en analys, “Kriminalitet blandt indvandrere og efterkommere fra MENAPT-landene”. Rapporten visar att överrepresentationen är fortsatt kraftig, fastän utvecklingen sakta rör sig i rätt riktning. 31 procent av invandrarmännen från MENAPT födda 1997 har dömts för brott vid 25 års ålder. Att jämföra med 9 procent bland unga danska män.
Här hemma i Sverige uppdrog regeringen för knappt ett år sedan åt Statistiska centralbyrån, SCB, att förbereda en svensk integrationsbarometer. Den ska utvärdera integrationspolitikens fem delmål: ekonomisk, språklig, utbildningsmässig, demokratisk samt social och kulturell integration. Med det sistnämnda menas uttryckligen att samhällets grundläggande normer ska efterlevas, med minskad risk för kriminalitet som följd.
Därför kan det tyckas förvånande att SCB har valt att inte alls redovisa invandrarkriminalitet i den barometer som föreslagits. Under social och kulturell integration listas istället parametrar som upplevd diskriminering, känsla av otrygghet, låg ekonomisk standard eller funktionsnedsättning.
Möjligen är detta priset vi betalar för att ha liberaler i ledningen för integrationsarbetet. Liberalerna anser nämligen inte att “samhällets grundläggande normer” har så mycket med laglydighet att göra, som med hörsamhet mot så kallade “liberala värderingar”. När dåvarande integrationsminister Mats Persson för ett år sedan tillkännagav att regeringen skulle inrätta en integrationsbarometer låg fokus följaktligen på att kontrollera “värderingar” snarare än utfall. “Det är viktigt att vi är väldigt tydliga med att i Sverige så gäller de här liberala demokratiska värderingarna,” sade Mats Persson.
Och när SCB i höstas fick slutgiltigt klartecken att skrida till verket med en svensk integrationsbarometer hade efterträdaren Simona Mohamsson inte något annat att tillägga. Syftet med barometern blir att “mäta skillnader i värderingar och förutsättningar”. Brottsligheten nämns inte i regeringsuppdraget.
Jag antar att den svenska invandrarbrottsligheten liknar den danska. Men det hade ju varit bra att veta säkert.
Per Gudmundson
