Utgifterna för rättsväsendet ökar kraftigt i höstbudgeten. Förstärkningar av kriminalvården på grund av skärpta straff – 5,8 miljarder kronor. Fängelseplatser utomlands – 700 miljoner kronor. Utbyggd polishögskola – 230 miljoner.
Reformtabellen rullar vidare i höstbudgeten. Åtta större satsningar listas inom brott och straff. Kostnaderna på utgiftsområde 4, Rättsväsendet, stiger med 10 procent till 94,7 miljarder kronor under 2026.
Det är en stor förändring på bara ett år. Men sedd över längre tid är skillnaden enorm. I kronor och ören lägger regeringen i höst dubbelt så mycket på rättsväsendet som för tio år sedan. Men även som andel av statens totala utgifter är ökningen kraftfull.
Just i höst är det Kriminalvården som får störst tillskott. Men grovt räknat ett normalår är det annars polisen som får mest resurser i budgeten. Polismyndigheten slukar lite över hälften av kakan, medan kriminalvården äter upp en femtedel. Domstolarna har en normal tårtbit, motsvarande en åttondel. Åklagarna får en tunn skiva, precis som Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten.
Vad som har hänt över tid är att själva kakan har blivit mycket större. För tjugo år sedan, på Göran Perssons tid, fick rättsväsendet en betydligt mindre del av statens resurser.
Vid regeringen Perssons frånträde 2006 gick drygt 3,5 procent av statsbudgetens utgifter till rättsväsendet. Med Alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt växte området till över 4 procent av utgifterna. Under Stefan Löfvens rödgröna regering stagnerade utvecklingen. Men när regeringen Löfven gick in i andra mandatperioden var den så svag att högeroppositionen kunde tvinga igenom sin egen budget – varför polis och domstolar åter började prioriteras. 2019 trycktes rättsväsendets utgifter över 5-procentsstrecket. Med Ulf Kristersson och Tidö-samarbetet har satsningarna på utgiftsområdet fortsatt upp över 6 procent. I höstbudgeten utgör rättsväsendet 6,2 procent av statens samlade utgifter.
Staten satsar alltså över 70 procent mer på poliser, domstolar, anstalter och åklagare idag, jämfört med för två decennier sedan, som andel av de totala statliga utgifterna.
Som andel av BNP, landets samlade ekonomi, blir siffrorna inte fullt så smickrande. Men regeringen har äntligen börjat att dra sitt strå till stacken, vad gäller tryggheten i Sverige. I alla fall har högerns regeringar börjat dra. Vänsterstyrena har helst prioriterat annat.
Tyvärr innebär inte mer resurser till polis och rättsväsende att brottsligheten automatisk kommer att sjunka. Statens budget styr inte kriminaliteten. Orsakssambandet tycks snarare gå åt andra hållet. När brottsligheten växer som samhällsproblem, tvingas politiken avsätta mer pengar till brottsbekämpning.
Enligt höstbudgetens indikatorer har den upplevda tryggheten ökat något sedan 2023. Än så länge ser det dock inte ut som att vi har råd med en regering som satsar mindre på lag och ordning.
Per Gudmundson
