Korruptionen i Sverige är mer utbredd än vad statistiken visar. Det slår Polismyndigheten fast i sin nya årsrapport, som pekar på ett omfattande mörkertal – särskilt inom kommuner och regioner – samt nya, svårupptäckta metoder där kryptovalutor och mellanhänder används för att köpa inflytande.
Under perioden november 2024 till november 2025 registrerade Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgruppen (NKIG) 99 ärenden om misstänkt korruption. Nivån är oförändrad med tidigare år. Men enligt polisen speglar siffrorna långt ifrån den verkliga omfattningen.
Sammanlagt gick 19 ärenden vidare till åtal, inklusive mål som inletts tidigare år. Under perioden avgjordes 30 domstolsprocesser, fördelade mellan tingsrätt och hovrätt. Endast ett av dessa mål slutade med friande dom, vilket ger en fällandegrad på nära 97 procent.
Ett av de mer omtalade målen i media är korruptionshärvan i Östersund. En tidigare VD för ett kommunalt bostadsbolag åtalades och dömdes för bland annat grovt tagande av muta från ett byggföretag. Han dömdes i tingsrätten till fängelse i 2 år och 6 månader vilket sänktes i Hovrätten under hösten till fängelse i 1 år och 8 månader Ärendet överklagades i början på december till Högsta domstolen.
Kommunerna – lågt antal anmälningar
Korruption är svår att upptäcka och inte alla anmäler. Enligt rapporten är det verkliga problemet är troligtvis större än vad statistiken visar.
Drygt två tredjedelar av anmälningarna rör offentlig sektor. Trots detta står kommuner och regioner endast för 14 av 39 anmälningar inom området – en anmärkningsvärt låg siffra, enligt polisen. Till skillnad från statliga myndigheter saknar kommuner och regioner obligatorisk anmälningsplikt vid misstanke om korruptionsbrott, något NKIG återigen efterlyser.
Samtidigt pekas just kommunal verksamhet ut som särskilt sårbar. Offentlig upphandling, bygglov, tillsyn, avfallshantering och socialförsäkringsnära beslut återkommer gång på gång i anmälningarna. I nästan 40 procent av ärendena finns kopplingar till offentlig upphandling eller myndighetsutövning.
Nya varianter på mutor
Pengar är fortsatt den vanligaste mutan och förekommer i över tre fjärdedelar av de ärenden där mutan kunnat identifieras. Men rapporten varnar för en snabbt växande och underskattad risk: mutor i kryptovaluta.
Polisen beskriver hur kryptotransaktioner, ofta via neobanker eller digitala plånböcker, gör mutor svåra att spåra och därmed attraktiva för organiserad brottslighet. I rapporten presenteras exempel där kommunanställda eller handläggare tar emot kryptobetalningar som sedan kan användas utomlands – helt utanför det traditionella banksystemets kontroll.
Verifiera skrev i våras om en IT-konsult som dömts för tagande av muta på en tidigare kommunal arbetsplats.
Crime-as-a-service – CaaS
Polisen beskriver som en ”tjänstefiering” av korruption. I likhet med andra former av crime-as-a-service kan kontakter, information och inflytande köpas via mellanhänder – så kallade korruptionsmäklare – som matchar mutgivare med rätt person på insidan.
Denna professionalisering gör korruptionen mer målinriktad, effektiv och svårare att upptäcka. Informationsläckor, insiderkunskap och tillgång till känsliga system pekas ut som särskilt eftertraktade tillgångar.
Exempel på CaaS
- Informationsläckor – tillgång till register, upphandlingar eller tillsynsplaner
- Penningtvätt som tjänst – upplägg för att tvätta pengar
- Falska handlingar – intyg, certifikat, dokument
- Smugglingstjänster – logistik, insiderhjälp i hamnar eller transportled
- Korruptionsmäklare – förmedlar kontakt med ”rätt person på insidan”
- Bilmålvakter – registrerar och äger bilar som används i brottslig verksamhet
Små mutor – stora konsekvenser
Rapporten visar också hur korruption fungerar som möjliggörare för annan grov brottslighet. Illegal avfallshantering, som omsätter miljardbelopp, beskrivs som nära sammanlänkad med korrupta relationer mellan företag, konsulter och kommunala tjänstemän. Think Pink-målet är ett uppmärksammat rättsfall där Södertörns tingsrätt i juni 2025 dömde flera personer. En av de dömda, den så kallade avfallsmäklaren, fälldes i 13 fall av grovt miljöbrott och dömdes till fyra år och sex månaders fängelse.
Även säkerhetsbranschen och hamnar lyfts fram som högrisksektorer. Rapporten nämner ett uppmärksammat exempel visar hur en kommunal säkerhetssamordnare dömdes för att ha tagit emot förmåner värda knappt 9 000 kronor – i utbyte mot inflytande över ett mångmiljonkontrakt.
Små mutor kan ge stora ingångar till samhällskritisk infrastruktur.
Välfärden
Ett växande problem är kopplingen mellan korruption och välfärdsbrottslighet. Rapporten pekar bland annat på läkare som mot betalning utfärdar felaktiga intyg, vilket öppnar dörren för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar.
Här finns, enligt polisen, ett betydande mörkertal. I många fall rubriceras brotten på andra sätt, exempelvis som osant intygande, vilket gör att korruptionen aldrig syns i statistiken.
Smuggling av narkotika
Ett annat exempel som nämns i rapporten är att i maj 2021 smugglades drygt 300 kilo cannabisharts in i Sverige med lastbil via en hamn i södra landet. En hamnarbetare deltog i smugglingsupplägget genom att ta emot lastbilen och se till att den lämnade hamnområdet först efter att Tullverkets mobila scanner hade avvecklats. Tullverket beskrev i ett pressmeddelande ” Det här är ett av de största cannabisbeslagen vi har gjort. Trots att ligan hade en misstänkt medbrottsling i hamnen kunde vi komma åt dem. Genom gediget underrättelsearbete, omfattande spaning och användning av hemliga tvångsmedel nystade vi upp härvan säger Erik Friberg, biträdande enhetschef på Tullverkets kriminalavdelning.”
Christel Prinsén
redaktionschef
