Offentlig upphandling i Sverige omfattar cirka 900 miljarder kronor årligen, och polisen uppskattar att mellan 100 och 150 miljarder av dessa utgör brottsvinster. Bristen på effektiva verktyg och lättillgänglig information gör det svårt för upphandlande organisationer att hindra oseriösa aktörer från att ingå avtal. Detta påpekar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i en hemställan om åtgärder för att motverka välfärdsbrottslighet.
Enligt polisen beräknas den kriminella ekonomin inom välfärdsbrottslighet uppgå till 11–27 miljarder kronor. Kvalificerade välfärdsbrott uppskattas till 13 miljarder, och avsiktligt felaktiga välfärdsutbetalningar till 8–20 miljarder. Verifiera rapporterade om Försäkringskassans svårigheter att stoppa välfärdsbrott i augusti.
SKR beskriver vidare att upphandlande organisationer saknar viktig information både under upphandlingsprocessen och vid avtalsuppföljning. Denna information kan innefatta uppgifter om kriminella eller oseriösa aktörer.
Möjliggörare
Precis som i många andra rapporter som behandlar kriminalitet och välfärdsbrottslighet nämns även de så kallade möjliggörarna – personer som infiltrerar strategiskt viktiga beslutsfunktioner. Bristande lagstöd gör det svårt för upphandlande organisationer att genomföra bakgrundskontroller både före och under anställningen.
Föreslagna åtgärder
SKR välkomnar regeringens förslag att Bolagsverket ska fungera som leverantörskontrollant och ansvara för informationsdelningen mellan myndigheter. Dock menar SKR att det nuvarande förslaget, som begränsas till de obligatoriska uteslutningsgrunderna enligt upphandlingsdirektivet, inte är tillräckligt för att motverka välfärdsbrottsligheten.
Ett av SKRönskemål är att bryta sekretessen för att öka informationsutbytet mellan myndigheter. Den nuvarande hanteringen av personuppgifter är både otydlig och begränsande, eftersom dessa ofta omfattas av sträng sekretess. SKR betonar att det är nödvändigt att denna sekretess bryts.
Bakgrundskontroller
I dagsläget använder upphandlande organisationer kommersiella rättsdatabaser för att kontrollera tusentals leverantörer och anbudsgivare. SKR ser dock problem med att flera domstolar och myndigheter under de senaste åren, med hänsyn till integritetsskäl, har slutat lämna ut viktig information, särskilt personuppgifter.
Om denna utveckling fortsätter, kommer de 4000 upphandlande organisationerna i Sverige att behöva kontakta varje enskild domstol – totalt 48 tingsrätter och 6 hovrätter – för att inhämta information om företag eller deras ägare. Detta skulle leda till en avsevärd ökning av administration, vilket riskerar att nödvändiga kontroller uteblir.
I rapporten nämns även att regeringen har bett Konkurrensverket att under 2025 utreda möjligheten att införa ett system som visar leverantörers tidigare prestationer. Här menar SKR att även valfrihetssystemet bör inkluderas. Verifiera har tidigare granskat problematiken hos Arbetsförmedlingen.
Avslutningsvis påpekar SKR att den pågående utredningen för att förbättra bakgrundskontroller inom kommunerna inte är tillräcklig, eftersom den endast omfattar kommunerna, medan behovet är större än så.
Christel Prinsén
redaktionschef
